and reas ọ|°.:.°|ọ

  • Lördagens huvudvärk

    Middag hos vänner igår. Blev sent. Var värt besväret dock.

    🇸🇪

  • Bröd och mjölk

    Det är första gången jag läser Karolina Ramqvist. Jag tycker mycket om stilen. Inga pratminus och ytterst få direkta citat.

    Berättelsen är en uppväxtskildring och på ett sätt en utvecklingsroman som ett svårt förhållandet till mat utgör skelettet i. Den kryper under skinnet. Rekommenderas.

  • 18k

    Vid Hornstull ångrade jag mig nästan. Varför välja vägen till jobbet en dag när jag inte måste?

    På norra sidan Kungsholmen kändes det bättre. Där är jag aldrig annars.

    I lurarna avslutades Ixelles av Johannes Anuyru. En fin roman. Mycket fin.

    Någonstans längs vattnet ska min vän göra ett beständigt avtryck framöver. Enligt ett beslut av folk som kan bestämma sådant.

    Jag passerade regeringsbyggnaderna. Varför är där lejon? Ett svar lär vara en googling bort, men orkar ej. Ovetskapen har något.

    18 k blev det. Flåset funkade bra men ovanan känns i fötter och ben.

  • Gick till Zinken och köpte julgran. Det har vi gjort så många år i rad att säljaren Micke från Östergötland blivit tjenis. Trevligt ändå.

  • Man blir mjuk och svajig i kroppen av att ligga i sängen en hel dag. Om man var sjuk innan känner man sig nästan mer sjuk efteråt. Men det gör väl gott. Sömnen.

  • Vardagsmiddag, tre supertips

    • Strö svarta sesamfrön över salladen.

    • Häll lite goyoza-sås över den stekta broccolin.

    • Kör potatisbullarna på en plåt i ugnen med en rejäl klick smör.

    [sv]

  • När de sista löven snart ger upp

    Vi fick en timme tillbaka i natt. Jag och Helene gick upp tidig och tog bilen till torpet. Trots uppenbart höst, de sista löven ger snart upp, var det varmt i luften. Jag sprang en sväng i korts, lunchen efteråt intogs på farstubron. Allt var vackert.

    I skogen hittade vi tillräckligt mycket trattkantareller för att göra svampmackor och soppa till middag när vi kom hem till stan.

    The yard. HusetThe road. The entrance. Wife.

  • Operation klippa häck

    Jag vänder på mig, sträcker ut tårna, försöker fånga den dröm som nyss gled ur minnet och som lämnat en aning av något. Det var kopplat till tv-serien om Spotify tror jag. Har ett avsnitt kvar där efter att ha tittat klart på det femte precis innan jag somnade. Jag vill läsa mer om Spotify-grundarna men min tidigare prenumeration på Breakit har upphört. Får lösa det senare. Dagens agenda innehåller kroppsarbete. Jag har en häck och en gräsmatta att klippa. Det måste göras innan regnet kommer tillbaka. Det var syftet med den här resan. Även om gårdagens arbete i trädgården också varit värdefullt så skulle jag åka hem med en djup känsla av otillfredsställelse om den där häcken förblev oklippt. Jag ska resa mig ur sängen nu. Ta itu med dagen.

  • Förlorat och hittat

    Det går vita gäss på havet nedanför den lilla samlingen stenvillor. Elledningarna svajar, solmadrasserna surrade i sina träbottnar på terrassen.

    Jag tar en klunk av iskaffet, mandelmjölken fanns på närmsta minimarket. Där fanns också feta på lösvikt. Äggen plockade jag i en plastpåse ur kylen, ett tjog, och vid kassan några apelsiner. Lite bubbliga och gröna i skalet men smaken sötare än någon jag tidigare smakat. Cikadorna lyckas överrösta vinden även idag.

    Ena nyckelknippan försvann igår. Vi upptäckte det på kvällen. Den låg i ena ryggsäcken när vi var på stranden. Jag sprang tillbaka till platsen vi varit på, några kilometer bort. Det hann bli mörkt men solstolarna låg kvar i samma position som när vi lämnat dem. Jag krafsade i sanden under ljuset från mobilen, andfådd och irriterad. Gav upp och började promenaden tillbaka.

    Familjen hade hunnit äta klart när jag nådde restaurangen. Beställde in musslor och en stor öl, de övriga villiga att vänta. Vi kalkylerade över priset det skulle kosta oss att ersätta förlusten, och när vi skulle komma med den dåliga nyheten. Redan ikväll eller först imorgon? När vi betalade dök den upp, knippan låg i myntfacket i H:s plånbok. Säkrad för vind och barnhänder och sedan bortglömd.

    Lättade gick vi hem i natten.

  • Kretas Venice Beach

    Kan man säga att Matala är Kretas LA? Venice Beach? Tveksamt, men det dit tanken rörde sig när vi åkte dit idag. Småbutiker, gatumålningar, hippie-historia omgjord till tok-kommers. Lite ”rädda sköldpaddorna” och massor av turister.

    Jag och Helene var här för femton år sedan. Då hade hon varit här tidigare och kunde berätta om Matala på det glada 80-talet. Nu har det förändrats ännu mer. Campingen är borta till exempel. Den är ett stort hotell nu.

    Red Beach ligger där den låg sist, men nu fanns serveringar där. Den ena, som vi kastade oss in på direkt för att svalka oss, drivs av en snubbe som verkar vara ökänd. Barnen googlade upp recensioner av hans ställe (som skryter om världens bästa mojito) och det var ingen kul läsning. Men där fanns skugga. Och efter klättringen över berget för att komma till den röda stranden var det värt att betala överpris för fem läskeblask med is. Klättringen var tuffare än jag minns den. Ungarna kämpade på bra.

    På kvällen gick vi ut och åt lokalt. Månen var nästan full när vi traskade hemåt längs strandpromenaden.

  • Terrassen – det viktigaste

    Det var ett riktigt lyckokast denna bokning via Airbnb. Större och bättre än väntat. Det bästa är terrassen, stor, med tak och utsikt över hav och berg.

    Den ger skugga och en plats alla familjemedlemmar drar sig till när det uppstår sådana där mellanrum, stunder då inget särskilt står på schemat och alla behöver en paus. Jag skulle gärna ha en sådan här terrass hemma intill lägenheten. Säsongen är betydligt kortare än här, men det skulle vara roligare att tillbringa sommaren i stan med en fet terrass. Terrass alltså. Vilken grej.

  • Snabbt igenom säkerhetskontrollen på Arlanda

    Kom till terminal 5 prick tre timmar innan avgång. Hade checkat in i förväg och printat bagagetagg i terminal 4 innan dess. Det tog 20 minuter att lämna in väska (self drop) och passera säkerhetskontrollen. Hade betalat för fast track men vanliga kön var heller inte lång. Oroligt skönt. Det var mitt största orosmoln inför den här resan. Hoppas att det håller på att bli bättre i stort och att detta inte bara var ett positivt undantag. 🇸🇪

  • Reserapport från Helsingör

    Det var ett tag sedan jag skrev långt på svenska så nu blir det extra bjussigt med mycket bilder. Vi drog till Helsingborg och Helsingör ett par dagar och det är värt att berätta lite om. Det var över förväntan kul. Den här gången blir det fokus på den danska hamnstaden så tar vi Helsingborg i ett kommande avsnitt. Det finns fina saker att säga om Helsingborg också.

    Färjan över sundet (3,7 kilometer) tog cirka 20 minuter och kostade typ 400 spänn tur och retur för två vuxna och två barn. Forsea som bolaget heter kör var 20:e minut. Det slog mig att sträckan bara är 700 meter kortare än Vansbrosimmet som jag och syrran Johanna ska göra kommande helg, Otroligt långt! Jag tror jag får steka målet att crawla hela. Well well, det får gå som det går. Tillbaka till Danmark.

    På plats i Helsingör började vi med att knalla runt lite i stan. Den är ungefär lika stor som Norrtälje, typ 60 000 i kommunen, och den gamla stadskärnan består av stenhus i pastelliga färger. Det där med färgen gillar man ju. Varför målar vi inte stenhus i Sverige? Eller gör vi det?

    Den här lilla parken tyckte jag om. Säkert fint med lamporna när det är mörkt. Allt som gör det trevligare att vistas nära vattnet är bra. Men var är alla människor kanske du tänker, well vi var där på en söndag. Det visar sig att mycket är helstängt på söndagar och den som vill ha folkliv bör välja en annan dag men å andra sidan gav det en bra känsla av att vara off season och som ni alla vet är off season alltid det bästa.

    Det här fina gamla brohuset rymmer ett kafé intill Kronburg som är det paranta slott som syns ända från Helsingborg och som började byggas under den danske kungen Fredrik II på slutet av 1500-talet.

    Vi betalade för att komma in i slottet och det var faktiskt värt. Där inne finns bland annat en mycket stor balsal. 62 meter lång. Mäktigt så det förslår. Ett tips är att titta upp i taket. Bjälkarna och de “spikar” som håller ihop dem ser ut att vara gjord av och för jättar. De visste hur det skulle byggas skrytbyggen förr.

    Foodcourten utanför Kulturcentret nere i hamnen är ett starkt tips. Værftets madmarked heter stället som tagit plats i ett av det gamla skeppsvarvets lokaler.

    Stort utbud av streetfood till bra priser. Självklart serveras öl för den som önskar. Är det något de älskar danskarna så är det öl. Utbudet och tillgängligheten är intressant. Man undrar ju hur det påverkar folkhälsan. Efter att ha googlat lite så finns en tydlig skillnad jämfört med Sverige när det gäller ungdomar och fylla. Här ett kort utdrag från PopNAD, en del av Nordens välfärdscenter, en institution under Nordiska ministerrådet:

    Åldersgränsen för att köpa lättare alkoholdrycker höjdes (i Danmark) 2004 från 15 till 16 år, och erfarenheterna visar att det ledde till att det blev svårare för 15-åringar att köpa alkohol. Medan man i många andra länder i västvärlden har sett en utveckling där unga dricker mindre, har det gått åt motsatt håll i Danmark. Också i Danmark såg man under en tid samma fenomen som i flera andra länder, att unga drack mindre och åldern för att börja dricka steg, men på senare år har den positiva utvecklingen vänt. Källa: Dansk unga dricker för mycket

    Som vuxen besökare måste jag ändå säga att det känns kontinentalt och härligt att det går att köpa en öl eller ett glas vin varsomhelst. Nåväl, vidare till kulturhuset som ligger alldeles intill.

    Kulturværftet, som det heter, innehåller bland annat ett mycket fint bibliotek. Själva byggnaden är också sevärd. Jag tycker att den lirar bra med de gamla varvsmiljön.

    Prisläget på lägenheter fick jag inte riktigt grepp på. Mäklarannonserna jag hittade på plats visade bara villor, alla svindyra. Men enligt den här statistiken från Öresundsinstitutet är de genomsnittliga priserna lägre i Helsingör än i Helsingborg. Cirka 37000 kronor per kvadrat i Helsingborg jämfört med cirka 28000 kronor per kvadrat i Helsingör.

    Mer finns att läsa om siffrorna här: Fakta om bostadsmarknaden i Öresundsregionen.

    Helsingör alltså. Kul!

  • Mitt tips är att kolla in cxrl.eu om du vill läsa inlägg på svenska.

  • Nytt rådjur

    Klisterpeter har gjort om utseendet på sitt rådjur. Om det nu är han, kan ju vara en copy cat. Oavsett upphovsperson tycker jag om det skeva klövdjuret. Den här varianten hittade jag på Hälsingegatan i Vasastan.

  • Går till gymmet och gör frontböj. Ont i händerna gör det.

  • Ryde trotsar Stockholms stad.

  • Sprang en morgonrunda. Det var lättare än jag hade trott. Styrketräning gör mer för konditionen än man kan tro.

  • Gillar detta margitrichert.substack.com

  • Söndag snödag i Sollentuna 🏂

    Det blev brädåkning igen, andra gången på mindre än en vecka. Det är längesedan det varit så kul att vara utomhus. Jag tackar dottern för hennes intresse. Utan det hade jag aldrig kommit iväg och återupptäckt haschplankan (minns ni när det kallades så?).

    Jag har aldrig varit mer än medelbra (och lär aldrig bli) men jag har faktiskt blivit bättre bara genom att jag åkt två vintrar i rad – trots min höga ålder. Det är glädjande. Allt är inte kört. Det finns tid kvar. Dagens övning var att åka regular, med vänster fot neråt backen, och jag kan skryta med att jag klarade ett helt åk på det sättet. Lätt pist visserligen men ändå. Det har jag aldrig gjort förr. Kämpa Jempa!

  • Drog till gymmet efter frukost idag igen. Det var längesedan jag kände träningsglädje och det gäller att ta fasta på den när tillfälle ges. Tror att höstens benträning gjort att smärtan efter två dagars snowboardåkning 🏂 inte blev så farlig.

  • Isländsk noir. 65-åriga Hulda är polis med mycket nära till pensionen. Som en effekt av en oönskad händelse på jobbet börjar hon utreda ett gammalt, avklarat fall. Hon hittar nya spår och berättelser rullas ut i ett otippat mönster. Inte din vanliga genredeckare.

  • Kan inte sluta googla på brädor

    Har efter att ha läst guiden som Stand tall har på sin sajt lärt mig att det inte enbart är kroppslängd som avgör vilken bräda man bör välja. Vikt och skostorlek är minst lika viktigt. Låter självklart, men det är inget som jag någonsin tänkt på. Jag fastnade på ett gäng sidor när jag började googla. Det är mycket larvigt och extremt medelålders att vilja köpa dyra sportprylar som man egentligen inte behöver, men det är väldigt lockande. Men jag ska låta bli. Om intresset håller i sig ett år, och jag åker fler än fyra gånger denna vinter ska jag överväga det.

  • Köar till Systembolaget och sammanfattar året

    Köar till Systembolaget nyårsaftons förmiddag. Kön går fort. Om det är någon verksamhet som har ordning på sina besökare är det Systembolaget. En in, en ut. Om jag varit i en annan, nordligare del av Stockholms innerstad hade jag gjort ett helt annat val av butik än detta på Rosenlundsgatan. Då hade jag valt butiken i Garnisonen på Östermalm. Där är det nästan aldrig kö, oavsett tid och dag. Ett tips till er som känner er berörda.

    •••

    Året som håller på att ta slut, vad ska man säga om det för övrigt? Min skarpa sammanfattning lyder så här:

    Det var bitvis bra och det var bitvis dåligt.

    Hej då 2021.

    🇸🇪

  • Katrineholm’s crispy walk

    Katrineholm har fixat en väldigt fin promenadväg genom skogen ner mot Näsnaren. Det var krispigt och vackert där bland björkarna. Det var jag, dottern, syrran och pappa. Plus en liten knodd i en vagn utanför bild. En systerdotter. 🇸🇪

subscribe via RSS