and reas ọ|°.:.°|ọ

  • Marklyft och Don Winslow

    Var ute och käkade med Helene. Firre och sandefjordssås, creme brulée. Nickade till i soffan efteråt. Vaknade som vanligt före övriga dagen därpå, käkade gröt och gick till gymmet. Körde marklyft och frontböj för att fira lördag. Har börjat med ett nytt program och det känns i kroppen att det tar på ett annat sätt. Några nya muskler lär det dock inte bli, det har jag aldrig lyckats med.

    I söndags promenerade vi längs Söders södra kant. Solen sa hej och vi var inte ensamma om en säger.

    Har börjat läsa Don Winslow igen. Jakob pratade om honom och jag blev inspirerad. En bit in i första delen av Stad i brand kom jag på att jag läst den förut. Men jag tar den igen, med storyn i färskt minne blir det rimligare att fortsätta med tvåan. Lättläst, hårdkokt amerikanskt gangsterdrama. Ibland är det precis vad man vill ha.

  • Bysis

    Om uträkning av omfång 5 har kommit ut på svenska såg jag inne på bokhandeln vid Bysistorget. Jag köpte den.

    Pleasure delay är jag för i vissa fall men inte i detta. Storytel släpper den först i februari.

  • Had a hinge. Now I know I’m in the right place.

  • Vatten som vatten? Knappast


    Mannen till vänster på bilden heter Frans. Han jobbar egentligen på Forsgrenska badet men är förflyttad till andra verksamheter inom idrottsförvaltningens ansvar under åren då badet renoveras. Just nu skottar han snö på Zinkensdamms IP.
    "Helt okej. Jag kan skotta snö också", säger Frans. 
    Ja, det kanske är vatten som vatten liksom, försökte jag. Nej så är det inte, enligt Frans. 
    "Det var så man skämtade förr när idrottsförvaltningen hängde ihop med kyrkogårdsförvaltningen. Sysslade med allt både ovan och under jord".

  • Så blev historien om ett äldreboende med renoveringsbehov en historia om oro, ilska och hat

     

    Min kollega har ägnat större delen av den senaste veckan åt en enda artikel. En ovanlig sak på vårt mediehus @StockholmDirekt  Men vad värdefullt det är!
    Elina Lundberg har gått till botten med historien om hur en renovering av vård- och omsorgsboendet Vintertullen på Södermalm gjordes till en berättelse om ilska, oro och hat riktat mot nyanlända.

  • Senaste gatuskylten: Stolpen som hunden GÄRNA FÅR KISSA PÅ

    Stolpen hunden uppmanas kissa på står intill Ringvägen.
    Om det här är gatukonst är det roligt. Om det är på allvar är det helt sjukt.

  • In the extended livingroom



    Vuxna och barn, grillkol, Pokemon Go, skateboard, sparkcykel och kaffe på termos. Vi bestämde träff med A och E och knoddarna i Drakenparken och tänk vad schysst det kan vara med rätt väder och preparations. Vuxna hinner prata lite, ungarna kan yra runt och hitta nya vänner och när man blir hungrig slänger man på en korvbit på elden.
    Stockholm. Vissa dagar tycker man bättre om den än andra.

    Södermalm, 25 september, 2016.


  • Att ha kul på jobbet (tack alla kolleger)



    Ny arbetsvecka avklarad. Den var intensiv. Eftersom Helene varit i Göteborg några dagar har jag lagt på en extra rem för att hinna med. Det har gått bra. Men det känns att vi varit lite kort om folk på grund av sjukdom. 
    När fredagseftermiddagen kommer: low energy guy. 
    Jag hade tänkt stanna hemma men när jag fick chans att träffa mina bästa boys för ett glas gick jag ut. Det var värt. Som det alltid är. 
    På väg till de östra delarna av Södermalm tänkte jag på hur mycket jag tycker om mina kolleger. Jag tycker om varenda en!
    Och de jag jobbar närmast just nu, vi har ett fantastisk bra samarbete. Det är skitkul. Vi lär av varandra och inga pinnar i röven så långt ögat når. 
    Det är kanske den viktigaste anledningen 
    till att vi kan ha så högt produktionstempo. Och den absolut viktigaste anledningen till att jag trots att jag ibland känner mig dränerad, ändå älskar mitt jobb. 
    En ynnest. 

  • Varierande arbetsuppgifter om en säger



    Jag klev in på jobbet och började men en grej som jag inte hann slutföra, fortsatte med ett möte och började på en tredje grej. 

    Nej förresten den här höll jag på att glömma, den gjorde jag först av allt, direkt på morgonen. Där träffade jag Ulrika By från DN Sthlm. Och Lars Epstein men det händer ju ofta numera.

    Övriga ämnen varierade från förskola och nya biokraftvärmeverket i Värtan till ett misstänkt mord i Årstaskogen. 

    När jag cyklade och gick omkring där vid avspärrningen längs min vanliga löparrunda såg jag flera kolleger från andra mediehus, dock ingen jag känner vid namn. En fotograf kände jag igen från det stora pådraget vid en lägenhet på Östermalm tidigt i våras. Han hade hade samma smala jeans och spetsiga halkiga skinnskor nu som då. Värdelösa kläder för någon som ofta blir utkastad på uppdrag i det fria. Men men det är hans problem. 


  • Älskar strandpromenaden vid Årstaviken

    Augusti kan vara den bästa tiden på året. Det börjar bli vardag igen, men sommaren hänger sig kvar. Sådana här kvällar som den idag är det lätt att älska.
    Jag, Helene och tvillingarna bestämde träff med ett par vänner och deras ungar nere vid Boule Bar för att käka middag ihop. Helene hade sonderat terrängen igår och det var inte så mycket folk där. Men igår var igår och idag är idag. När vi kom dit: Smällfullt. Omöjligt att få plats. Allt var BOKAT.
    Men middag skulle ju ätas. Vi rullade vidare mot Hornstull och då slog det oss, LOOPEN.
    Sagt och gjort. Vi gick dit och fick bord.
    En varmrätt glömdes bort men det gjorde inget på grund av 100 procent service.
    Ungarna kom i säng lite för sent men det var det värt.

  • Älskar utegymmet i Tantolunden

    Jag var ute och sprang nyss och avslutade allt vid utegymmet i Tantolunden. Vad jag gillar det stället. Okej, det är sjukt mörkt på grund av inga lampor. Det är dåligt. Men i övrigt!
    Folk ligger och hetskör situps intill stora gäng med risiga kids som dricker sprit och lyssnar på svensk rap music. En bit bort sitter en trasig äldre man på en bänk och på gångvägen passerar två trötta småbarnsföräldrar med barnvagn. Det är aldrig kul att människor mår dåligt, men blandningen är svår att tycka illa om.



  • Södermalmsallén är underskattad. Jag gillar särkilt platsen runt Shanti. 

  • Tar sikte beyond vacation, fast bara en kort stund

     

    Vaknar tidigt. Vad är det med den grejen förresten? Ligger kvar en kort stund och ser klippet från Jimmy Fallon show då han och Barack Obama kör slow jam the news. 

    Som Tommy skrev på Facebook. Vilken svensk politiker skulle något liknande?

    		<div><br></div>


		<div>Sedan ner i tvättstugan. Körde sex maskiner igår kväll men slarvade med att hålla tiden så en del var tvungen att hänga kvar till idag. </div>


		<div><br></div>


		<div>Lyssnar på två låtar med Power Trip och en med Slipknot. Funderar på det jag och Helene pratade om igår. I höst måste vi få vardagen att rulla bättre. Planera mer. Matinköp, läxläsning med barnen, aktiviteter och skötsel av hemmet. Det måste bli någon förändring i höst. Den här våren var för kämpig. </div>
		<div>Flytta och byta liv är det ingen av oss som vill. Alltså måste vi jobba med det vi har. </div>
		<div><br></div>

		<div>Men först: ledigt ett tag. Ett ganska långt tag. Jag har ställt in autoreply på jobbmejlen. Bara en sådan sak. </div>

		<div></div>
	</div>
</div></div><div><br></div>

  • Tisdagens svåra grejer avklarade – nu väntar onsdag #blogg100

     
    Jag gick till jobbet och jag levererade. Check. 
    På lunchen gick jag och handlade de viktiga sakerna till barnens kalas imorgon. Check. 
    Jag kom på att jag glömt hämta nyckeln till festlokalen och att kansliet är stängt imorgon – men löste det ändå. Check. 
    Jag hämtade tre barn och tog med alla så att den äldsta fick ta sin fästingspruta nummer två. Check. (Det var en halvtimmes väntetid på Svea Vaccin men vi gjorde det.)
    Jag gick vidare med de två minsta för att handla avslutningskläder. Check. (Båda hittade något de gillade. Det blev inte bråk.)
    Jag tryckte i alla korv så minerna höll sig uppe. Check. 
    Vi kom hem sent men jag lagade middag ändå. Check. 
    Jag fick alla i säng i hyfsat normal tid. Check. 
    Jag har mejlat alla föräldrar inför morgondagens barnkalas. Check. 
    Jag har pratat med grannförälder som är med och fixar kalas om det sista i upplägget. Check. 


  • Åker och badar på playa del Tanto #blogg100

    Swedenborgsgatan på Södermalm.

    Rutinerad som jag är packade jag matsäck redan i morse, innan jag åkte till jobbet, för att snabbt kunna komma ner till stranden efter att ha hämtat ungarna. Vilken succé.
    Vi kom dit, tvillingarna hittade genast en kompis och turligt för mig så har hon en trevlig förälder. Vi satt där och pratade i eftermiddagssolen. Ungarna badade och stojade och allt var ovanligt lugnt och skönt. Jag tog ett dopp till och med. Ett snabbt ett. Det var friskt.

    Helene är i Göteborg så senare under kvällen, när barnen somnat, är det ovanligt tyst hemma. Jag lyssnar vidare på Saudivapen. En osannolik historia. Den är spännande, trots extremt lågt tempo.

    På väg till jobbet i morse körde jag via Swedenborgsgatan. Den har blivit gågata igen. Imorgon kommer forna TV4-chefen Jan Scherman stå här och sälja sin egna specialkorv Scherminator. Bara en sådan sak alltså.

    Sedan åkte jag vidare till Götgatan för att fördjupa mig i Brother Tuck och det förlorade serveringstillståndet. Jag fick inte veta så mycket mer än det jag redan visst men ändå, det är alltid värt ett försök att knacka dörr.


  • Sommar-Södermalm, vilken härlig plats ändå #blogg100

     
    Det finns mycket att säga och skriva om Södermalm. Gravt segregerad glesbygdsstadsdel med New York-komplex där gentrifieringen inte längre ifrågasätts. 
    Samtidigt: en stadsdel som har stadsliv i ordets rätta bemärkelse. Åtminstone på sommaren. 
    Idag gick jag ner till Årsta Motorbåtklubb och den grusplan vid Årstaviken där det ligger båtar och vilar under vintern. Jag tänkte köpa en vegetarisk mosbricka hos Gösta. Han står alltid här med sin korvvagn. 
    Idag hade grusplanen växt med ytterligare än servering. En stor en, med boulebanor och riktig krogvibb. 

     
    "Vad är det här?" frågade jag en av snubbarna vid serveringen. 

    "Boule Bar" svarade han och berättade att den tillfälliga krogen kommit på plats under morgonen och nu stod där redo för säsongspremiär. Tre containrar men kök, disk och bar. Ett gäng boulebanor. Bastanta bord med utetak. 

    Det går att använda mot priserna och kommersialiseringen, men personligen tycker jag att det är ett ypperligt sätt att använda den öde platsen på. Det kan bli ett riktigt trevlig litet hörn där nere bakom båtladan. 

    ####

    Några timmar tidigare hade jag träffat Johannes för en kaffepromenad i Sofo. Vi slog en lov genom Vitan. Där var tungt av grönska och blommande hundkex och här och där små sällskap som hängde i gräset. Ett gäng scouter satt och fikade under ett träd. Scouter. Är det inte fantastisk ändå att det går att ägna sig åt scouting mitt på Södermalm!? Att scouter V I L L ägna sig åt scouting här. 

    ####

    På väg hem möter jag ett gäng unga vuxna, män och kvinnor, som glada i hågen är på väg mot Tantolunden för att spela frisbeegolf. Frisbeegolf! Det har alltid funnits en bana här men den enda jag hört talas om som visat något som helst ingress för den är min syrras kille Thomas. 
    Nu var här ett helt gäng på väg dit en lördagseftermiddag för att lira. Två av dem hade varsin trave frisbees med sig. Helt sjukt ju. Stockholms stad har precis renoverad banan och jag har tänkt att det måste vara bortkastade pengar men se, jag verkar ha fel. Och det gläder mig. 

     

  • Hänga i parken som socialt nätverkande #blogg100

     
    Bananhusen @ Tanto 

    Magnus Linton kom förbi Drakenbergsparken idag. Han känner min kusin Erik som jag var där med. Vi satt och pratade medan alla ungarna tände runt på kickbikes.
    Det var trevligt att träffa honom. Om du inte läst hans bok Knark har du en fin upplevelse framför dig. 

    Den som vill komma i kontakt med mediepersonlighet har för övrigt stor chans att göra det genom att hänga runt i Södermalms parker. Där bara dräller av journalister och annat löst mediefolk. 

    Eftersom Södermalm är epicentrum för mediefolket är det bara en tidsfråga innan alla känner alla. 





  • Träffar härliga män som startar krog och gör roliga saker tillsammans #blogg100

     

    Vissa artiklar är roliga att skriva. Eller snarare, de är roliga att samla in stoff till och okej att skriva. 
    Andra finns det inget glädjefyllt med förrän de är klara. Inlämnade. Publicerade. Bortglömda. 
    Idag har jag gjort lite av båda.
    Jag går inte in på den senare utan nöjer mig med att lyfta fram det roliga. Jag har ju trots allt ett ansvar som eder livscoach och måste tänka på att inte skicka ut för mycket bad vibes.


    Jag ramlade på hela grejen i morse på väg till jobbet. Jag tyckte att tullhus 2 på Skeppsbron såg annorlunda ut, bromsade cykeln och gick in och knackade på. 

    Det blev en trevlig stund. Jag fick träffa Alexander och Mats och de berättade om sina erfarenheter från krogsvängen i skånska Höganäs, om sitt mikrobryggeri, om egendesignade bord skapade av plank och byggställningar och om burgare, motorcyklar och denimmärket Indigofera. De har någon kompis som varit med och tagit fram det tydligen. Kopplingen till tullhus 2 var väl att jeansfolket skulle ha någon fest. 

    Tullhuset ja, anledningen till att fix var att herrarna Alexander och Mats ska öppna krog. 
    Mycket burgare förstod jag. Och seafood. Och mikrobryggd öl också (såklart) från eget bryggeri. Det var ingen hejd på de här killarna. 
    De verkade vara sådana där personer som bara gör en massa saker för att det är så gött. 
    Åka motorcykel – gött. Odla skägg – gött. Koka bärs – gött. Jaga och laga egna burgare med amerikanskt snitt – gött. Lyssna på surfpunk – gött. Starta krog och bygga möbler av plank – gött. 

    Sådan vill jag också vara! Som genomför en massa galna projekt för att det är kul. Tillsammans med kompisar. 

    Det blev en bra liten lokalnyhet hur som helst. Öppningen ska vara imorgon! 

    Det måste också tilläggas att jag helt håller med Mats Hernström när det gäller öl. "Bärs ska smaka bärs, inte hallon eller frukt". True that. 

     
    Dessutom verkade de båda gilla varandra på riktigt. Egentligen är de en ägartrio men den sista var inte där vid mitt besök. 
    När jag senare på dagen träffade ägarparet till en ekologisk matbutik fick jag helt andra vibbar. De snubbarna hela tiden störa sig på det den andra sa. Men va fan vet jag. Jag var själv trött. 
    Jag gjorde det jag skulle och drog därifrån. 

  • Trasiga händer och äktenskapet mår bra av sol #blogg100



    Så är det fan. Växter, djur, barn och vuxna mår bra av sol (lagom givetvis och inte får mycket pang på huden men i övrigt). Samma sak är det med äktenskapet. Det mår bra av vår och ljus och när det blir roligare att leva igen är det roligare att dela glädjen.
    Jag skulle säga att 1 maj i år var en äktenskaplig succé. Vi har skrattat och grejat med ditten och datten och hunnit med varsitt träningspass och barnen var glada och lekte utomhus och vi drack kaffe och lagade middag. Det var fan som i en fucking romcom. När det var som allra härligast tog jag en bild på oss allihopa (minus ena tvillingen för han var upptagen med att springa i slänten och leta skatter) där vi ser så där ohemult lyckliga ut och den bilden skickade jag till svärmor! Hon blev glad såklart och jag blev glad för det.

    ####



    Sedan drog jag ut och sprang för att jag kände mig så styrkt. Jag stannade vid utegymmet på Årstasidan och gjorde så mycket armgång att jag fick skinnflådda händer och det var härligt det med. Jag lade ut bilden på mina nävar på Facebook och en kompis skrev att jag borde ta stelkrampspruta och då blev jag nojjig i en sekund innan jag bestämde mig för att det var det dummaste jag hört. Och han skojade ju visade det sig.

    Jag lyssnade på Beyoncé.

    ###

    Tvillingarna hann gå på kalas också och jag hängde kvar eftersom de ville det och jag småpratade med några andra föräldrar och det var tråkigt tills det började handla om politik. Då gick två av dem.
    När vi kom ut efteråt mötte vi Feministiskt initiativs demonstrationståg på väg från Mariatorget till Tantolunden. I täten körde ett militärfordon och det måste man ju gilla. Det är alldeles för få parader med militäriska inslag i Sverige som jag brukar säga.





    ####

    På kvällen drack jag en stor stark och sedan en kopp kaffe och sedan jobbade jag en stund och skrev det här. Jag tänkte på sommaren.

    Jag lyssnade på Håkan Hellström. 

    ###

    Jag har nu bloggar varje dag i två månader och jag ska fortsätta blogga varje dag åtminstone maj ut. Men jag tänker fan fortsätta. Jag ska blogga så inihelvete hela sommaren. Frågan är vilken av alla bloggar jag ska curera bara. Den här, den här eller den här. Kanske fortsätter jag bara på den utposten.







  • Pärlor till svin men fina stunder #blogg100



    De ljusa kvällarna förändrar livet. Det blir angeläget att gå ut efter middagen. Jag fick till och med mig den store ut. 
    Vi spelade lite fotboll och kastade lite basket. 
    Det var en fin stund. 

    Själva middagen däremot var så där. Jag hade lagt manken till och köpt lite lyxuösa fiskbitar men alla ungarna ba “inte gott, jag vill ha korv”.
    Jag borde vetat bättre. 

    ###

    Tittade förbi Kungsan på jobbet för att kolla in nya supertormet och passade på att ta årets obligatoriska körsbärsbild. Det var lika orealistiskt som vanligt. 


    Tornet var mäktigt. Det är tyskt. Från staden Soest. Det känns som att det gör det hela bättre. Men jag kunde inte hålla tillbaka fantasibilderna i huvudet som visar hur tornet faller. Hemska tvångstanke. 



    Det är 81 meter högt och ska stå i Kungsan till 22 maj. 

    ###

    Går in på H&M på vägen hem och köper fem t-shirts av samma modell. Överraskar mig själv genom att bara välja två svarta. 


  • Publicerade artikel om bråk i Tanto via mobilen #blogg100

    Var ute och sprang idag och kom in i värsta polispådraget vid Liljeholmsbron. Stannade och ringde polisen.

    Publicerade artikel på StockholmDirekt via mobilen.




    Jag satt utanför Aspuddens bokhandel och skrev. Hade ett ärende dit och utanför fanns det sittmöbler. Det gick bra även om vårt publiceringssystem inte är optimalt för mobilen. Det värsta med sådana här “skriva på stående fot-grejer” är ofta att det blir så satans kallt om fingrarna. Det är en uppfinning någon borde fixa: någonting som håller fingrarna varma utan handskar när man skriver antingen på tangentbord eller mobilskärm. 

    I stort blev utflykten till Aspudden mycket bra. Jag hann köpa biljetter till min fru till Ebba Witt Brattströms kommande nedslag på bokhandeln (ytterst få kvar) och benen kändes helt okej. 
    Dessutom hörde min vän @SofoTjurn av sig och sa att han gärna hängde med på kvällens boxningsgala. 

    ###

    Och så blev det. Plötligt stod vi utanför Hovet redo att se Mikaela Laurén. Pepp!




  • Gött samtal om livet och nagelband #blogg100


    Gymmade en stund. Det var fan så mycket jobbigare och tråkigare än vad jag ger sken av på den här glättiga selfien. 

    Jag hade ett så himla bra samtal med en granne idag. Våra barn är jämngamla och var ute på gården och lekte så jag bjöd ut honom på kaffe och kladdkaka i solen. 
    Vi pratade om viktiga saker. Om relationer, konsten att få vardagen att gå ihop och om barn. 
    Det var ett mycket bra samtal. Ett sådant där samtal som man efteråt bär med sig och kommer att tänka på igen, kanker referera till i samtal med andra. 
    Det är en ynnest att ha grannar som blivit vänner. 

    ### 

    När sonen var på dans idag satt jag utanför och läste en stund i "Tänka, snabbt och långsamt". Den är intressant. Det heter att vi lever i en rationell tidsperiod men snacka om att den uppfattningen får en kall iskallt vatten över sig här. Upprepade felslut baserade på förhastade slutsatser är snarare det som samhället bygger på  enligt författaren. 

    ###

    Mina sexåringar gillar intellektuella diskussioner. Idag om nagelband. 

    "Tänk om nagelbandet kunde blir längre än nageln."

    "Då skulle man kunna göra en rulle av nagelbandet."

    Word!




  • Vissa dagar måste man älska Stockholm lite extra #blogg100



    Jag reser på mig klockan 7.30. Eftersom jag lyckats vakna är det bara att köra som planerat. Jag smyger upp, struntar i kaffe och lyckas komma iväg utan att väcka de andra. 
    Det blir en av de bästa löparrundorna på länge. Det är klart, kyligt och soligt. 
    Jag lyssnar på I huvudet på en banbrytare (idag igen!) och springer Södermalm runt. Stannar i utegymmet i Tanto och gör jobbiga grejer med ben och armar.

    Det rensar huvudet. Jag kommer hem glad. 

    ###

    Jag läser om en av mina bästa vänner i Svenska Dagbladet. Johannes Heldén har fått ett uppslag för sin senaste bok Astroekologi. Mäktigt! 


    Jag och Tjurn var ute och drack öl med honom samma kväll boken kom från tryckeriet och Johannes hade av förklarliga skäl att sluta bläddra i den på jakt efter korrfel. Om det fanns några verkar de inte fått så stor inverkan på helhetsintrycket. Det är en fin intervju. Jag har inte själv hunnit läsa boken men med fullkomlig opartiskhet och objektivitet kan jag säga att den är fantastisk. 



    ###

    Jag följer med sonen till Gamla stan där han går på dans. Vi cyklar genom stan och tittar på folk, stannar till på Mormors gatukök och äter en korv och kommer en kvart för tidigt. Vi har trevligt. Vi sitter och pratar om ditten och datten tills lektionen börjar. I vanliga fall brukar jag se både Marcus Birro och Andy, trummis i Victims, men idag ser jag ingen av dem.
    När sonen samma läser jag Daniel Kahnemans “Tänka, snabbt och långsamt”. En av alla de där “must reads” jag inte hunnit med. Den är intressant, men är inget man slöläser sådär lite snabbt. 

    ### 

    Vi fortsätter eftermiddagen i Kungsan. Hänger i solen och strosar igenom en vikingamarknad med svärd, kryddor och torshammarhalsband av alla sorter. Det är en ansenlig andel besökare som bär skinnjacka, hårdrockströja och kängor. Gyckleri och heavy metal ligger väldigt nära varandra vissa gånger.
    Jag är gladast för Delicatoglassen. 



    En bra mening i “Tänka, snabbt och långsamt”:

    Vi kan vara blinda för det uppenbara, men vi vi är också blinda för vår egen blindhet. 

    ###

    Cyklar hem med ungarna i lådan. I Götgatsbacken hör jag en man komma upp jämsides och säga “Hej Andreas”.
    Det är Patrik Qvist. Han kör gubbcykel med en blå låda bak på pakethållaren. En skateboard är fastspänd över alltihopa. 

    – Jag ska till Högdalen och åka lite. Och sätta upp lite plastmuggar, säger han och ler. 

    Han lämnar oss bakom sig och kör vidare mot Skanstullsbron. 

    ###

    Vi stannar i Fatbursparken och klättrar på den torrlagda fontänen. Min som frågar varför konstnärens namn står skrivet spegelvänt. Jag kan inte svara. 
    En man sitter på bänken vid gångvägen och spelar dragspel. Han har en uppslagen koffert framför sig. Jag lägger en guldtia i väskan och ser honom i ögonen. Vi nickar mot varandra. Det är de enda kontanter jag har på mig. 

    På toalettstugan i parken sitter en skylt med texten affischering förbjuden. Jag blir upprörd men nöjer mig med att visa missnöje genom att lägga ut en bild på dumheten på Instagram. 



    ###

    Solen skiner fortfarande. Vi drar ner persiennerna när vi käkar middag. Jag drömmer mig bort till öppna fält och grusvägar och Helene tycks göra samma sak. Fast kanske hon ser mer av ett grönsaksland framför sig. 

    – Det börjar närma sig, säger hon. 

  • Parkliv eller Hur fan ska jag kalla bloggen? #blogg100

    En bloggare och Hornstullskatt som heter Anna Christofferson skrev nyligen att det tar 21 dagar i sträck för att skapa en ny vana.
    Alltså är detta dagliga bloggande nu en vana, dag 28 som det är idag.

    Förutom att det går lättare och lättare så blir det faktisk också roligare.
    Jag har haft lite svårt att sätta fingret på vad den här bloggen handlar om. Skadad av mitt yrke som jag är vill jag ju gärna kunna sammanfatta allt i en klatschig mening. Jag har haft lite svårt med det när det gäller det här. Jag skriver ju dagboksaktigt, visst, men jag skriver ju inte om vad som helst ur mitt liv.
    Jag jobbar nu på en treordsformulering som går att använda i bloggbeskrivningen. Jag tror att jag kommit fram till två:

    Äktenskap

    Journalistik

    Det är två ord som säger att jag tar upp både fritids- och arbetsrelaterade saker. Och som låter mer intressanta än "jobb och fritid".

    Jag skriver ju en del om att ha barn också. Och om poddar jag lyssnar på och om upptäckter i Stockholm, om att skriva och om politik.
    Jag tänkte dra till med "Stockholm" som ord nummer tre ett tag men det stämmer ju inte alls överens med sommarhänget i Sörmland.

    "Föräldraskap" är ett annat ord jag bollat med men det låter så jävla pretto.

    Svordomar kanske... Det stämmer ju väl överens med hur jag pratar och med det latinska uttrycket som står i min bloggbeskrivning nu. Luro, ergo sum. Jag svär, alltså är jag.

    Ja kanske.

    Jag ska tänka ett tag till. Men Äktenskap, Journalistik & Svordomar låter ju rätt bra. Det sistnämnda tar ju också udden av det lite alltför seriösa som både "äktenskap" och "journalistik" ger sken av. Jag skulle kunna byta det lite konservativa äktenskap mot familjeliv men det ger ju bara associationer till det där forumet och dessutom gillar jag den oskrivna kopplingen som de orden gör. Att vara gift också med jobbet.

    Kom gärna med input...

    ###

    För övrigt har det varit en fantastisk ledig dag på Södermalm idag. Jag och tvillingarna drog ut efter frukost för att hänga med min kusin tillika kompis Erik och hans barn i Draken och där blev vi kvar till middagsdags.
    Lunchen löste vi genom att dra till Hemköp och handla grillkol och korv.
    Så jävla trevligt.

    För att pressa allt ur påskhelgen har jag förlängt den med två dagar och checkar inte in på jobbet igen förrän på torsdag.
    En jävla bra idé känner jag.

  • Skickar beröm och drabbas av det mäktiga med barn #blogg100

    Cruising Södermalm.
    Vissa dagar känns det som att barnen gör allt för att göra livet surt för varandra, vilket leder till att det blir surt för en själv. I dag var det en sådan dag. Åtminstone halva. Sedan tvingade jag mig själv att gå ut med dem och köra sparkcykel och hänga i en park och då blev det faktiskt bättre.

    När jag såg båda rejsa iväg i Södermalmsallén tänkte jag att det ju ändå är fantastiskt att de kan alla grejer som de kan. När de föddes vägde de ett respektive två kilo och var allt annat än stadiga individer. Jag kände ett positivt styng i hjärtat när jag tänkte på det. De är sådana korta stunder av insikt som får en bli glad för det lilla, vilket ju är det stora. 

    Sent igår kväll fick jag en annan insikt och skrev ett ärligt och berömmande meddelande till en vän och kollega. Det är så lätt att tänka en massa fina saker om andra - utan att de någonsin kommer fram till den det gäller. Den här gången gjorde jag någonting åt saken. 

    Imorgon är det påskafton. 

    Vem firar du?


    [facebook url="[www.facebook.com/stockholm...](https://www.facebook.com/stockholmdirekt/videos/1676984415900796)" /]

subscribe via RSS