Jag är en av dem som följer statsvetaren Jenny Madestam på Twitter och därmed tidigt fick veta att hennes dator inklusive backuper blivit stulna.

Jag sitter visserligen inte på några bokmanus men jag har alldeles för mycket av både arbetsmaterial och privata angelägenheter i datorer och telefoner som inte regelbundet backas upp. Jag blev skräckslagen av Jenny Madestam-historien. Det räcker med att jag blir av med mobilen för att jag ska förlora tusentals bilder på mina barn.

Så var det tills häromdagen. Nu har jag äntligen skaffat Dropbox och till och med börjat betala för att få plats med alla bilder och filmer.

Jag känner att det kommer att rädda mig en dag.

Vad gör du när jobbet segar ner sig i tröga formuleringar och telefonsamtal som består av upptaget-tut?

Jag anstränger mig lite extra. För att göra något annat, som kan glädja också andra. Jojo för sådan är jag. Det är viktigt att ta ansvar även för sina kollegers mentala hälsa.

Tack och lov har jag kolleger som @micketoll som är med på noterna direkt.

Jag drog med honom till kaffemaskinen och skapade därmed något som kan bli en ny tradition in The House of @DP_Stockholm.

Jag ger er Veckans barista!

Fick veckobrev från barnens förskola häromdagen. Ett massutskick med bifogat Word-dokument. Det enda som stod i mejltexten var att "här kommer ett nytt veckobrev. OBS, innehåller viktig information".

Långt ner i Word-dokumentet står det att barnens avdelning ska avvecklas.

Varför står det inte i ämnesraden? Varför meddelas det lite så där i förbifarten i ett vanligt veckobrev?

Jag finner ingen bra anledning. Antar att det bygger på en missuppfattning om att en försiktigt förmedlad nyhet dämpar eventuella reaktioner. Det är fel. En stor nyhet som ges för lite utrymme skapar snarare ilska eftersom det lämnar ett otillfredsställt behov efter sig.

Jag ska mejla förskolechefen och tipsa om "det viktigaste först-regeln". Ett vanligt veckobrev är ju inget man (jag) kastar sig (mig) över annars.

Jaja. Personligen tror jag det är bra att klappa ihop aktuell avdelning. För barnens skull. Det har varit så rörigt där, både för dem och personalen.

Nu lägger vi det åt sidan och gör något roligare.

Själv ska jag träffa Ondskapt-Eric. Han gillar sådant här. Det gör han rätt i.

Började dagen mycket otippad med att titta till flödet på G+. Det gör jag aldrig, jag brukar starta dagen med att 1. kolla mejlen. 2. kolla Twitter. 3. kolla Facebook.

Mer otippat än mitt normbrytande beteende var att G+ bjöd på något intressant. Jag läste och begrundade.

Söndagen fortsatte med frukost och löpning. Det var längesedan men idag föll det sig naturligt i samband med storbarnets fotbollsträning. Solen sken, kylan var behändig och ben och lungor i bättre form än väntat. Jag älskar att springa när det känns så. Frihetskänslan blir sällan större. Dessutom erbjuder en längre löprunda ett för mig sällsynt tillfälle att lyssna på musik. Hann med hela Necrowretch. Bra bra bra!

Fika, lunch och lite fix senare tog jag med mig knattarna i lådcykeln och drog till bibblan på Medis.

Läste ett par böcker och lånade fyra gånger så många. Bra häng med barnen. Glädje det med.

Det känns okej att det blir måndag igen. Bättre än så blir inte söndagar.

Löpande och i mån av tid svarar Språkrådet på frågor om de svenska språket på Twitter. Det är en utmärkt tjänst som jag använt mig av flera gånger. Grammatik, ords härkomst, hantering av lånord, @Sprakradgivning svarar på frågor om allt.

Tidigare idag fick jag svar på denna viktiga fråga till exempel. Bara en sådan sak. 

Som jag tidigare berättat rapporterade jag direkt via Twitter från Stockholm kommunfullmäktiges sammanträde i måndags.

Den som är intresserad kan läsa alla kvällens tweets i ordning med den tidigaste först på Storify.

Jag älskar att få post med brevbäraren. Post som inte är räkningar eller besked från Pensionsmyndigheten. I dag fick jag det finaste tjocka brev man kan tänka sig - en bok skriven av bästa vännen.

En vackert inbunden bok fylld med poesi. Utgiven på förlag och med signatur på förstasidan.

Det ger äkta glädje.

Tack JH.

@a_jennische

Sedan klockan 16 idag sitter jag på pressläktaren i Rådsalen i Stadshuset och rapporterar live från fullmäktiges möte.

Det är varierande. Men efter snart sex timmar är entusiasmen inte på topp.

Men jag gnetar på tills det är slut om någon halvtimme eller så.

Följ @DP_Stockholm och hashtaggen #08pol om ni vill se vad jag gör.

@a_j

Jag har testat en uppsjö bloggverktyg. Jag har ingen aning om vilket som egentligen är bäst för den som bloggar från dator och som kan lite programmering och andra tekniska skitsvåra grejer. Eftersom jag nästan uteslutande bloggar från min Iphone har jag däremot en ganska bra uppfattning om vilka tjänster som är bra när det gäller just det.

Posterous - superenkelt och bra så länge e-postfunktionen rullar friktionsfritt. Dessvärre gör den inte det.

Tumblr - mycket bra för enkel och snabb mobilbloggning men saknar snabba möjligheter att se besöksstatistik.

Wordpress - snyggt och den enda mobilappen som har inbyggd länkfunktion. Plus för bra statistik. Tyvärr buggar den ofta.

Blogger - har jag precis återupptäckt och återvänt till efter att ha skrotat min Posterous-blogg. Buggfri app än så länge och snabb när det gäller att ladda upp bilder. Länkfunktion saknas men genom att göra inlägg via email med Markdown Composer och sedan mejla inläggen så är det lätt fixat. Statistik är snabbt som attan att se via blogger.com Kör med Chromesom surfapp och lägg statistiksidan som bokmärke. Du slipper logga in varje gång.

I driftsäkra Bloggerappen är det lätt att lägga till taggar till dina epostade inlägg i efterhand.

På min gamla Posterous-blogg gjorde jag varje vecka en kort sammanfattning av min arbetsvecka samt länkade till de artiklar jag producerat.

Jag fortsätter med det här under samma namn: Veckans ärendelista.

Eftersom jag bara jobbade måndag och fredag den hör veckan på grund av #vab är jag trots allt nöjd med den ringa publicitet jag skapat.

Först ut är en kort uppdatering av läget för hemlösa utesovare med tanke på den stränga kyla som rådde i mitten av veckan, samt på grund av den bild på en förfrusen hand som Södermalmspoliserna @YB_Sodernalm lade ut på Instagram och som fick stor spridning och väckte många starka reaktioner.

Det är värt att påpeka att mannen fått hjälp och att det finns platser kvar på Stockholms härbärgen. Trots att det alltid platser kvar (förutom på det särskilda härbärge för hemlösa i Värtan där trycket är störst) finns det också alltid människor som av olika anledningar sover ute, mer eller mindre frivilligt. Hemlöshet är ett mycket komplext problem. Inte minst för att majoriteten av de svåraste fallen hänger ihop med missbruk och psykisk sjukdom. Dessutom bygger socialtjänstlagen på frivillighet. Den som inte vill ha hjälp har rätt att tacka nej. Endast den som utgör en fara för andra eller sitt eget liv kan tvångsomhändertas.

En helt annan artikel handlar om de negativa reaktioner som planerade nybyggen alltid väcker hos vissa stockholmare. Staden har nu börjat använda sig av nya sätt att hålla samrådsmöten och ta emot synpunkter för att få in fler positiva åsikter om stans expansion.

Med koppling till ovanstående avslutar vi med en guide till riktig påverkan. Det börjar närma sig valår och det är därför hög tid att du lär dig hur du som vanlig medborgare kan göra för att få politikerna att lägga pengar på det DU vill.

Så här gör du!

---

Sist vill jag göra er uppmärksamma på att nya Cult of Luna samt nya Hatebreed nu finns på Spotify.

All heder åt Stockholm straight edge. Utan den bokningsgruppen skulle den här staden vara ännu svårare att njuta av som minderårig, nykter och ej högavlönad.

Även om jag långt ifrån tillhör den primära målgruppen så älskar jag deras  engagemang och arrangemang. 

Utan sådana grupper med drivna personer går det inte att bygga en lokal scen. 

Applåder!

R.I.P Den Gyldene Collien