![]() |
| Snart dags för #torplife igen.. |


Jag fotograferar fotograf som fotograferar fotograf. I bakgrunden ett av de där rosa träden.
De höll på där på Valhallavägen och jag gick fram och viftade med mobilen och de nickade glatt.
Tack för det verkligheten.
Location:Fatbursgatan,Stockholm,Sverige
![]() |
| Rimligt |
Ja det är inte lätt att vara förälder alla gånger. I dag när jag hade lagt upp eftermiddagen på ett perfekt sätt slutade allt ändå med skrik och tandagnisslan.
Jag fick godisklubbor till ungarna när jag akutköpte pizza igår. Klubborna sparades till idag. Jag lovade barnen att de skulle få varsin efter middagen.
So far so good. Vi hade en mycket trevlig middag ihop, jag och tvillingarna. Övriga familjemedlemmar var iväg på annat.
Sedan gick vi ut på gården för att leka en stund och för att äta upp de där extremt efterlängtade klubborna.
So far so good igen. Tills klubborna var slut. Eller rättare sagt, tills sonens klubba var slut. Han satte igång att vrålskrika med skärande röst så att det ekade. “Jag vill ha en tiiiiiiill!"
Jag hanterade det som jag brukar. Tog det lugnt, hängde med dottern istället och väntade ut det. Trodde jag. Han gjorde inte som han brukar utan höll på och höll på och höll på.
En granne som passerade kunde inte låta bli och sa “men sluta skrika unge”. Jag blev förbannad så klart men kunde inte annat än förstå honom.
Tills slut var det bara att lyfta in sonen. Trots dotterns protester. Hon kan skrika hon också.
Jag och min yngsta syster Johanna är kreativa tillsammans. Igår åkte jag och hälsade på henne i Strängnäs för att lägga grunden till det som snart ska bli känt för en större allmänhet. (Låter pampigt, eller hur?)


Min kollega Tomasz. Han är snygg och bra. Den skuggige är min kollega Michael. Han är också snygg och bra. Foto: Jag.
Komplexet längst ner på södra delen av Valhallavägen är rätt coolt. Tyvärr finns ingen anledning att vara här om man inte jobbar på typ Sida, Naturvårdsverket, Svenska Filminstitutet eller pluggar på DI.
Eller jo, man kan käka lunch här också. Teaterhögskolans restaurang är bra, liksom Sidas och Filmhusets.
Men någon livlig miljö är här inte. Och efter kontorstid klappar hela skiten igen. Det är synd. Tänk om här fanns en bra nattklubb eller liknande. Miljön passar för nattligt och urbant häng en varm sommarkväll. Sten, glas och betong åt alla hall.
Snyggt.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Det var en intressant dag på jobbet i dag. Det första roliga som hände var att Jonas Nilsson (M), ordförande i Familjebostäder, ringde på min telefonsvarare för att säga att DN Stockholms stora nyhet i dag var “helt felaktig”. Han ville försäkra sig om att vi inte skulle spinna vidare på samma grej och sett ur det perspektivet var det ett helt rimligt samtal. Men det är ändå lite kul att han ringer OSS för att påpeka ett stort fel i DN.
Det andra var den här bröstbildsgrejen på Strandvägen 1. Det är bra att en sådant sexualiserat uttryck leder till debatt.
Jag vill kunna ge ett bra svar på tänkbara frågor från mina barn (inte minst från min dotter) om varför den där tjejen visar brösten i samband med en restaurang.
UPPDATERING
Bilden på den lättklädda kvinnan är nu utbytt mot en… tada…hund.
Kan man säga att Per Lydmar gjort lite av en pudel?
@a_jennische


Margareta Björk, kommunfullmäktiges ordförande, visade upp sitt arbetsrum i stadshuset tidigare ikväll. Det är ett stort rum som ger maktvibbar, historiska maktvibbar.
Åt andra hållet ser det ut så här:
Sittmöblerna går i grönt. Egen toalett finns med. Och stor hall. Margareta Björk behöver inte dela med någon annan.
Jag passade på att ta en bild när Margareta inte visste.
Den ger mig lite dåligt samvete nu när jag tittar närmare. Tog en ny sedan. Den blev tyvärr suddig.
Den efterföljande debatten som jag bevakade och tweetade om via @DP_Stockholm var inte en av de mest upphetsande men vissa godbitar går alltid att hitta.
Mest uppseendeväckande var att det rådde enighet kring flera saker men att det ÄNDÅ blev debatt om de ärendena.
Ska skriva rapport så fort jag hinner.
@a_jennische
Posted using BlogPress from my iPhone

Så här lyder ett mejl jag fick apropå mitt reportage om hemlösheten i Stockholm som publicerades i helgen.
Om svenska tidningar är för mycket “oj, så synd om” så är den här skribenten för mycket “oj, jag baserar mina åsikter på felaktigheter”.
Ingen sakkunnig jag pratat med skulle ge ett öre för påståendet att det är hemlösa alkoholister som kommer hit från andra länder för att söka en bättre framtid.
@a_jennische
- Posted using BlogPress from my iPhone
Tänk att det här huset byggdes som tjänstebostadshus åt Södersjukhuset. Jag kan inte exakt årtal men det handlar om modern tid. Huset innehåller nästan bara (eller bara) små lägenheter eftersom det handlade om tjänstebostäder år ensamma kvinnor, det vill säga sjuksköterskor.
Fascinerande. Världen går framåt.
Huset ligger på Marmorgatan på Södermalm, strax nedanför Sös.
Jag var ute och sprang i dag. Körde Södermalm runt. Det är en bitvis djävulusiskt tråkig löprunda. Den långa biten längs Södermälarstrand exempelvis. Var är hamnhänget? Var är uteserveringarna? Framför allt, var är alla människor?
Ännu tråkigare blir det på andra sidan Slussen. Längs Stadsgårdskajen. 
Tomt på folk men fullt av bilar. Ljudvolymen är så hög här att man alltid måste dra på musiken i lurarna för att höra annat än motorrassel.
Den enda glädjen längs den här biten är Fotografiska och den här skylten som snuskiga fantasier. 
@a_jennische
- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Tanto high rises
Jag har fått tillbaka lite av mina forna krafter efter den värsta vintern någonsin. Det har inverkat mycket gott på stämningen på jobbet samt på jobbet i sig.
De två senaste veckorna har varit riktigt bra med en blandning av allvarliga och mer lättsamma artiklar.
Den här veckan publiceras mitt långa reportage (långt i jämförelse med standardartikel på 2 500 tecken) om hemlösheten i Stockholm till exempel. Det blev lite annorlunda än jag tänkt från början men det gör ingenting känner jag nu.
I avdelningen lättsamt hamnar den här spaningen om hur vårt psyke långsamt bryts ner av att behöva ägna tid varje dag åt att trassla upp sladden till hörlurarna.
Sist men inte minst har jag skrivit om att byggare och arkitekter kritiserar Stockholms stad för att alltid prioritera högsta markpris i stället för bästa de bästa byggnaderna. Jag hoppas att den kan leda till någon form av uppföljning.
Hoppla.
@a_jennische
Fredag. I dag ska jag gå på stortjonkes uppvisning i skolan. Det ska bli någon form av musikföreställning. Har mycket höga förväntningar. Liknande tillställningar tidigare har hållit hög klass.
Har nyss stigit upp och är mycket trött. Men vem tar hänsyn till det. Ungarna ska jagas upp och Flintbacken Zoo måste skötas som vanligt.
Ser framemot att komma till jobbet i dag faktiskt. Vi ska ha ett spånarmöte och jag har några roliga saker på gång. I bästa bästa fall kanske dagen går att avsluta med en aw på kinesen.
@a_jennische

Undertecknad till vänster och kollega Per Brandt tog en lunchprommis i dag minsann. Det har nästan blivit en vana och jag kan lika ärligt som gubbigt säga att det inverkar gott på både humör och arbetsförmåga.
I dag sken solen, förnimmelsen av vårvärme var bitvis stark och jag och Per hann beta av flera värdefulla punkter på den oskrivna dagordningen.
Jag lägger en hyfsad arbetsvecka bakom mig nu. Jag har äntligen (ÄNTLIGEN!) fått ur mig det långa (med våra mått mätt) reportage om hemlöshet som varit på gång en längre tid och artikeln om byggbranschens kritik av Stockholms markpriser blev faktiskt riktigt bra.
Några lättsamheten har jag också hunnit med. En fantastisk sak om sladdar finns tills exempel att läsa i en lokaltidning nära dig inom kort (läs imorgon).
@a_jennische

Silvertejp, sax, piprensare och pärlor i plast. Blev det journalistik? I allra högsta grad. Gör det själv-journalistik rent av.
Se resultatet i våra tidningar på webben på fredag. Exempelvis Södermalmsnytt
För övrigt har jag haft intressanta samtal med ett antal byggherrar och luskar lite på en grej som blir viktig i sommar.
@a_jennische
- Posted using BlogPress from my iPad
![]() |
| Hon till höger är superglad över att ha hittat ett exemplar av den nya Magnum crème brûlée |
After work. En öl eller två på väg hem efter jobbet. En trevlig avslutning på arbetsveckan. Men jag fattar inte att det som är så vanligt i Göteborg ännu inte slagit i Stockholm. Jag snackar om bjudkäk i samband med att man köper något att dricka under vissa avsedda aw-timmar. Där kan du gå ut, beställa en öl och samtidigt få en fajita, en bit lasagne eller något annat att dämpa middagshungern med. Perfekt. Finns det i Stockholm? Ja på Elverket. Men utöver det? Har inte hört. Det är synd. Bjudkäk är pricken över i.
För övrigt anser jag att after work ska hållas så nära jobbet som möjligt, alternativt så nära hemmet som möjligt. Att behöva åka långt för att dricka en efter jobbet-öl är något annat. Det är att gå ut.
På bilden: @micketoll Ett föredöme och omistlig kollega. 
@a_jennische
- Posted using BlogPress from my iPhone
Location:Sockerbruksgränd,Stockholm,Sverige

The good outnumber you / and we always will
Shirts & Destroy, ett t-shirt-företag från Brooklyn som oftast trycker dödskalletröjor och liknande har nu släppt en special för att visa support för Boston.
Jag tycker den är fin. Den andas optimism.
Location:Flintbacken,Stockholm,Sverige