Making lussebullar.

Went well.
Making lussebullar.
Went well.
A post on Micro.Blog made via Apple Notes.
It also works with photos uploaded on Mimi.
It was a beautiful winter morning.
Bitigt i luften, fuktigt men inte regn. Sprang tio minuter på bandet och knät mår fortfarande bra. Mycket löv på marken. Vi krattade Gunsans tomt i lördags, på söndagen såg den likadan ut igen. Ser ni att jag fick med mobilen i skugga?
Vaknade först. Drack kaffe i sängen och läste lite Murakami. Är lite osäker på om Norwegian wood kvalar in i det som min fru kallar “väldigt manlig prosa”. Hon sov så jag lät bli att fråga. Rastlös klädde jag mig och drog till gymmet, där jag nu står mellan två set och skriver på mobilen. Det gör mig till en flöjt, jag vet, men det är så få på plats som kan störa sig.
Dottern ville se en film ihop, jag föreslog Tillsammans – och fick igenom det. Det var längesedan jag såg den och även om den inte var lika bra som första gången jag såg den (2000 när den kom) så tycker jag fortfarande mycket om den. Det är något med att se den tiden på film då ens föräldrar var unga, jag tror det är en av nycklarna till att den blivit så populär.
This piece of graffiti found in the open wall in Tantolunden reminded me of an old friend.
It’s been years since I last saw her.
Jävla trevligt med oplanerad AW där en vän till min fru dök upp, en mycket trevlig person som jag träffade senast för flera år sedan. Det är sådana tillfällen som påminner en om varför man vill bo i en storstad. Det gäller att komma ihåg dem, sådana där dagar man fastnar i tanken att man valt fel plats. Edit
Woke up at 5.15 by myself. That never happens. I took it as a reminder, ate a banana and went to the gym.
I’m writing this on the phone sitting at a café in my neighbourhood. I’m eating a sandwich after an hour of working out at the nearby gym. This café is very old school. Neither the coffee, nor the sandwiches are that good, but it’s a place where everyone’s welcome. It opens at 6am every weekday which means a lot of old people made this their favourite place. It’s not cheap (we’re in Stockholm remember) but less pricy than the newer place a block away.
Det är mycket som fått mig att tänka på tiden senaste tiden (!). En avslutad semester, två femtioårsfester och så Solvej Balles roman ”Om uträkning av omfång” som jag nu lyssnar på. Runt mig rör sig stockholmare på väg till eller från något. Det är en tidig sensommarkväll och det känns som att alla borde göra något annat, vara upptagna med vädret kanske. Igår gjorde jag det, gick upp i vädret och träffade min vän Tyr på Skånegatan.