and reas ọ|°.:.°|ọ

  • Finished reading: Lektioner by Ian McEwan 📚

    Ett liv. Så futtigt men rikt. Libyen före Khadaffi, Tyskland under andra världskriget, engelsk landsbygd på 60-talet, Berlin -89, London under Thatcher, Labour och pandemin. Tiden vindlar genom Rolands minnen. Det är underbart att följa med.

  • Finished reading: Hotet från Ryssland by Oscar Jonsson 📚

  • Marklyft och Don Winslow

    Var ute och käkade med Helene. Firre och sandefjordssås, creme brulée. Nickade till i soffan efteråt. Vaknade som vanligt före övriga dagen därpå, käkade gröt och gick till gymmet. Körde marklyft och frontböj för att fira lördag. Har börjat med ett nytt program och det känns i kroppen att det tar på ett annat sätt. Några nya muskler lär det dock inte bli, det har jag aldrig lyckats med.

    I söndags promenerade vi längs Söders södra kant. Solen sa hej och vi var inte ensamma om en säger.

    Har börjat läsa Don Winslow igen. Jakob pratade om honom och jag blev inspirerad. En bit in i första delen av Stad i brand kom jag på att jag läst den förut. Men jag tar den igen, med storyn i färskt minne blir det rimligare att fortsätta med tvåan. Lättläst, hårdkokt amerikanskt gangsterdrama. Ibland är det precis vad man vill ha.

  • ”Bartleby, the scrivener” and the preferred question

    Finished reading: Bartleby the Scrivener by Herman Melville 📚

    Lyssnade på den här idag när jag var ute och sprang. (Den är en lång löprunda kort). Har nyligen lärt mig att det är en udda klassiker. Jag förstår varför. Det är en underbar berättelse. Den handlar om språk och kommunikation. Eller om motstånd. Eventuellt psykisk sjukdom. Kanske allt.

    En nyckelmening är ”I would prefer not to”. Den upprepas gång på gång av den unga skrivaren Bartleby som tjänstgör på ett kontor på Wall Street. Det gör hans arbetsgivare perplex, han vet inte hur han ska handskas med denne unge man som på ett belevat sätt säger nej till uppgifter han ombeds utföra.

    Victor Malm skriver bra om gåtan i boken. Vad är det egentligen den förmedlar?

    Den gavs ut första gången på 1850-talet men jag upplever den som ytterst modern. Läs den.

  • Currently reading: The Sympathizer by Viet Thanh Nguyen 📚

    But in Swedish.

  • Bysis

    Om uträkning av omfång 5 har kommit ut på svenska såg jag inne på bokhandeln vid Bysistorget. Jag köpte den.

    Pleasure delay är jag för i vissa fall men inte i detta. Storytel släpper den först i februari.

  • Ledig utan plan, kvar i stan och Trekropparsproblemet

    Det är märkligt att vara ledig en måndag utan att göra något särskilt. Det känns som fusk. Tanken från början var att hitta på något med familjen en långhelg på höstlovet, men min fru fick för mycket att göra på jobbet och ungarna styrde upp dejter men kompisar.

    Så jag är ledig på egen hand, vilket jag försöker njuta av i fulla drag på ett ovant sätt. Jag ger dig en punktlista för att redovisa min dag så här långt.

    • Sov tills jag vaknade av mig själv. Drack kaffe och åt frukost hemma.

    • Plockade lite i lägenheten. Lyssnade på Trekropparsproblemet.

    • Gick till gymmet. Lyssnade på Trekropparsproblemet.

    • Åt mellis. Lyssnade på Trekropparsproblemet.

    • Lade mig ner lite på sängen. Lyssnade på Trekropparsproblemet och somnade ifrån den.

    • Vaknade och hoppade tillbaka på Storytel eftersom jag missat ett helt kapitel.

    • Gjorde om föregående två punkter.

    • Reste mig och dammsög lägenheten. Lyssnade på Trekropparsproblemet.

    • Lagade lunch och åt upp den i sällskap av tonåringar. Pasta (fri från gluten för mig, vanlig för övriga, jag testar det ett tag och magen mår, well, bättre). Tomatsås med fetaost och sallad blev det också.

    • Diskade.

    • Gratisjobbade en stund. Jag kunde fan inte låta bli. Jag är sjuk. Eller så älskar jag att jobba. Eller båda.

    • Sa hejdå till tonåringarna. De skulle till Grönan.

    • Duschade (ja, det dröjde en stund efter gymmet).

    • Tog på mig kläder och gick ut precis när det blivit mörkt.

    • Promenerade längs nedre Södermalm. Lyssnade på Trekropparsproblemet. Kapitel 16. Wang gör genombrott i det mystiska dataspelet.

    • Gick in på en restaurang och sade jag ville ha bord för två.

    • Beställde en öl. Estrella Galicia. Inte en favorit.

    • Skrev SMS till min fru. Jag har bord.

    • Hon svarade direkt: när?

    • Nu, skrev jag, och lade till:

    • Men kom när det passar jag dricker en öl så länge.

    • Började skriva den här, världens tråkigaste lista.

    • Läste detta när jag googlade Trekropparsproblemet. Det är från en recension av boken i Aftonbladet, skriven av Jerry Määttä

    Det sägs att översatt science fiction sällan säljer särskilt bra i Sverige, att vi bokläsare här är alltför inskränkta för att förstå det stora delar av världen förstått: att sf är en av våra viktigaste genrer, som kanske bäst fångar och speglar vår tids utmaningar och erfarenheter.

    • Jag är supernovis på sf men blev glad av det där. Ska läsa mer sf. Det är tankeväckande.

    • Får ett SMS av min fru: går nu.

    Klockan är 19.20 och jag har en kanondag. Imorgon är jag ledig igen.

  • Finished reading: Aska i munnen by Brenda Navarro 📚

    En flicka tar hand om sin bror när hennes mamma lämnar våldets Mexiko och flyttar till Spanien för att starta ett bättre liv. Långt senare flyttar barnen efter. Dotterns kamp fortsätter, brodern är inte längre en söt liten pojke och mammans frånvaro är ett sår som inte läker trots att avståndet i kilometer inte längre är långt dem emellan.

  • Finished reading: Vem dödade min far by Édouard Louis 📚

    Väl investerad timme av mitt liv.

  • Currently reading: Aska i munnen by Brenda Navarro 📚

    Den här börjar starkt.

  • Currently reading: Parade by Rachel Cusk 📚

    Bought this today at lovely Söders bokhandel. The first sentence, a great one:

    At a certain point in his career the artist G, perhaps he could find no other way to make sense of his time and place in history, began to paint upside down.

  • Finished reading: Kulturbarn by Åsa Beckman 📚

    Jag är inget kulturbarn, men att läsa om dem i Åsa Beckmans essä var ett nöje som ofta bjuder på igenkänning eftersom det också handlar mer universellt om hur man upplever och förhåller sig till sina föräldrar.

  • Finished reading: En dramatikers dagbok 2002-2005 by Lars Norén 📚

    Nu har jag läst de två första delarna och måste fortsätta. Tredje delen är beställd. Det är poetiskt, hudlöst, upprepande tråkigt men underbart att läsa om Lars Noréns dagar.

  • Finished reading: Den första boken by Karolina Ramqvist 📚 (Swedish)

    En mycket fin roman om den stora omöjliga kärleken. Handlingen utspelar sig under en stilla förmiddag, men berättelsen sträcker sig bakåt och framåt i tiden i både Jamaica och Stockholm.

    Till en början hade jag svårt att komma in i det ordrika språket men sedna växte det på mig. En rekommendation.

  • Currently reading: Den första boken by Karolina Ramqvist 📚

    Sätter igång med den nya av Ramqvist. Jag köpte den på papper igår. På Bysis bokhandel var den slut men Söderbokhandeln hade köpt in ett rejält lager. Att köpa fysiska böcker är en av få saker jag unnar mig att köpa regelbundet.

  • Finished reading: Om uträkning av omfång 4 by Solvej Balle 📚

    Som tidigare delar avslutas den med en ny avvikelse i den stora avvikelsen där Tara Selter fastnat i den 18 november. Mot slutet av fjärde delen har det gått cirka tio vanliga år. Jag hänger i och ser nu fram mot resterande böcker i serien.

  • Currently reading: Om uträkning av omfång 4 by Solvej Balle 📚

    Det utvecklar sig långsamt till en berättelse om mer än om tid.

  • This is what has happened – at least some of it

    What else has happened? Lars Norén sometimes writes this in “En dramatikers dagbok” which I’m reading with great interest. I’ve never been particularly interested in Lars Norén, the Swedish playwright and author who passed away in 2021, but now I can’t get enough of what he writes in his diaries. Every now and then, he pauses and asks himself: What else has happened?

    My point is that it’s been a long time since I wrote something longer in English here. A lot has happened since then.

    For the past year, I’ve been working as an editor at Dagens Samhälle, a newspaper for executives and politicians in Swedish municipalities and regions. I’ve also started writing articles again, something I’ve missed.

    My stepson has turned 20 and moved out.

    The twins have turned 15.

    I’ve read a whole bunch of books, not all on that list this year though.

    I’ve managed to get rid of my knee pain by going to the gym instead of just running.

    I’ve spent time with my wife, my kids, and good friends.

    I’ve started listening to music again.

    I’ve watched some good TV series.

    I’ve stayed relatively low on social media but have instead ramped up my activity on LinkedIn.

    Blogging here has been sporadic, but it always has been.

    I’ve gone snowboarding a few times with my daughter, which I’m very happy about.

    I’ve done some driving practice with my stepson.

    A lot more has happened, of course. The biggest things in life are often hard to describe briefly. Moments of intense happiness can arise at any time and are rarely tied to anything specific. That’s why they’re also hard to look back on. At least, that’s how it is for me.

    Isn’t August a month that feels like a fresh start? Every year at this time, I think back on what has been and what is to come.

    I believe it’s going to be a good year.

    Hope yours will be too.

  • Läser nu: En dramatikers dagbok 2002-2005 av Lars Norén 📚

    Otippat intressant. Jag läste första och måste fortsätta. Gillar särskilt detaljerade beskrivningar om shopping. Det kan till exempel låta så här:

    ”Jag gick in och såg på ett par opraktiska solglasögon formgivna av Philippe Starck, från hans mer minimalistiska period. De kostar 3300. Jag la 500 på dem, fast jag tycker att det är sinnessjukt, för att det är ett jävla slöseri. Jag kommer säkert att köpa dem. Jag vill inte komma in och framstå som en människa som ångrar sig och inte vet vad han vill. Jag avskydde affären, de som expedierade mig och jag tyckte inte särskilt mycket om glasögonen heller. Glaset är fästat i tunn pianotråd och jag kommer att få ett helvete med dem.”​

    ​

  • Finished reading: En dramatikers dagbok 2000-2002 by Lars Norén 📚

    Fem poäng.

  • Lämna tillbaka videofilmer, jojo

    Gräsänkling. Jobbar i stan. Har tid att vara lite reporter igen vilket gläder mig. Skrev en liten grej som vi publicerades i dag och en lite större som går ut i morgon. Det är jobbigt att skriva, men roligt. Jag gillar att ställas inför ett läge där den enda vägen framåt, för att hinna klart i tid, är att skala bort och enbart ta med det som måste vara med. Det blir alltid bäst så. Är du osäker på något kan du antingen ta reda på vad som är rätt, eller välja bort. Jag körde i dag hårt på modell välja bort.

    Det är ju ändå bara jag som vet vad som kunde ha varit med.

    Efteråt gick jag och tränade på Sats vid jobbet. Där är en annorlunda stämning än mitt vanliga gym, spännigare, mer välklätt, mindre trevligt.

    Nu kallt kaffe i Skinnarviksparken innan jag måste hem och tvätta. Det är fortfarande en syssla som är tid- och platsbunden, om man är hänvisad till tvättstuga. I boken American Psycho av Bret Easton Ellis är motsvarigheten videoaffären. Gång på gång ursäktar sig Patrick Bateman med att han måste lämna tillbaka hyrfilmer. Jag pratade om det här med storsonen häromdagen efter att han börjat läsa boken.

    Jag måste lämna tillbaka några filmer. Jojo.

  • Ur Lars Noréns En dramatikers dagbok:

    Jag förstår att människor kan bli besatta av sport. Det tar bort allting annat under de minuter det varar. Jag förstår att de kan lägga ner hela sitt liv, ägna hela sitt liv åt att vara åskådare. Jämfört med det som pågår runtomkring dem i världen; hur smutsig den än är, är det ändå en ren värld. De behåller i varje fall en momentan illusion av en ren värld. När alla har lämnat arenan sitter man i sitt inre kvar och betraktar hur de båda lagen spelar för tomma läktare medan mörkret kommer.

  • Finished reading: Pojkår by J. M. Coetzee 📚

    Min första bekantskap med Coetzee övertygar. En tät uppväxtroman om Sydafrika.

  • Finished reading: Blodmåne by Jo Nesbø 📚

    Underhållande ja, men sjukt våldsam. Han tar i lite väl mycket när det gäller våldet Jo Nesbø.

  • Nesbø avskyr Munchmuseet

    Han älskar inte Munchmuseet den gode Harry Hole. Det hade i och för sig varit oväntat om han hade gjort det.

    Nej, inte heller Katrine Bratt gillar museet.

    Hon tittade ut genom fönstret, på baksidan av det nyuppförda Munchmuseet. Ingen av dem som hade förhandsköpt lägenheter i Oslobukta hade trott att det skulle bli så massivt och fult. Folk hade lurats av ritningarna där museet hade en fasad av glas och visades från en vinkel så att man inte kunde se att det såg ut som den där muren i norr i Game of Thrones. Men så är det, saker och ting blir inte som utlovat eller för- väntat, man får skylla sig själv när man blir lurad. Nu kastade byggnaden sin skugga över dem alla, och det var för sent.

    Nu är det beyond övertydligt. En tredje person i samma bok hatar på byggnader.

    Harry Hole tar en titt i museet. Han tycker om konsten men inte huset.

    Harry stod kvar och tittade på målningen. Först och främst för att vila ögonen på något vackert efter att ha stått i rulltrappor genom en byggnad där till och med insidan fick Polishuset att framstå som mänskligt och varmt.

subscribe via RSS