Han älskar inte Munchmuseet den gode Harry Hole. Det hade i och för sig varit oväntat om han hade gjort det.

Nej, inte heller Katrine Bratt gillar museet.

Hon tittade ut genom fönstret, på baksidan av det nyuppförda Munchmuseet. Ingen av dem som hade förhandsköpt lägenheter i Oslobukta hade trott att det skulle bli så massivt och fult. Folk hade lurats av ritningarna där museet hade en fasad av glas och visades från en vinkel så att man inte kunde se att det såg ut som den där muren i norr i Game of Thrones. Men så är det, saker och ting blir inte som utlovat eller för- väntat, man får skylla sig själv när man blir lurad. Nu kastade byggnaden sin skugga över dem alla, och det var för sent.

Nu är det beyond övertydligt. En tredje person i samma bok hatar på byggnader.

Harry Hole tar en titt i museet. Han tycker om konsten men inte huset.

Harry stod kvar och tittade på målningen. Först och främst för att vila ögonen på något vackert efter att ha stått i rulltrappor genom en byggnad där till och med insidan fick Polishuset att framstå som mänskligt och varmt.