Didn’t think I was going to make this one.
ordlig.se WEEKEND nr 38, 5/6
⬜🟨⬜⬜⬜⬜
⬜⬜🟨⬜⬜⬜
⬜🟨⬜⬜⬜🟨
🟩🟨🟨⬜🟨🟨
🟩🟩🟩🟩🟩🟩
Didn’t think I was going to make this one.
ordlig.se WEEKEND nr 38, 5/6
⬜🟨⬜⬜⬜⬜
⬜⬜🟨⬜⬜⬜
⬜🟨⬜⬜⬜🟨
🟩🟨🟨⬜🟨🟨
🟩🟩🟩🟩🟩🟩
Life’s returning, coming back to normal. I’ve been working at the office all week and yesterday the most of my team was in too. Our office is undergoing a remake. As so many employers and companies are doing right now, desks are being taken away giving room for other kinds of work spaces.
A new thing in our office. Silent hubs for two people.
After work yesterday me and my wife went to a restaurant. We didn’t have a reservation (hate that you need to make reservations for almost everything) but we were out early and got lucky. We went to Urban Deli and had good beer but not that good food. They’ve changed their deal and are now doing that small dishes concept were you have to order four or five different ones to get satisfied. I like tapas. This I didn’t like. But the place is nice.
We had our table for just one hour so we went to another place after that. My wife took me to a new restaurant built in an old library. The book shelves were still there. We had a negroni and had a good time. Back home our kids were watching movies and hanging around with a friend.
Think this will be a nice weekend.
#journal
Piece in Swedish about eating with your hands. Write this after I watched Devs. write.as
Late February Swedish school children have a week off. It’s called sportlov, sports holiday, and was established in the 40’s as a way of saving heating oil in schools. That purpose was combined with different kinds of outdoor activities. Sportlov today is not a week when most kids play outside. On the contrary, it’s a week when many kids stay inside hanging around with phones. I wish I could take a week off and go to a ski resort in the north. But doing that during the sportlov is not cheap. I also have to work. My wife also. So what is the kids supposed to do? Well, trying to figure that out is a tradition as mush as sportlov itself.
#journal
Swedish version is called ordlig.
ordlig.se nr 35, 3/6
⬜⬜⬜🟨🟨
🟨🟩⬜🟨⬜
🟩🟩🟩🟩🟩
Hanging around at home looking at a screen. Earlier today I was at work… looking at a screen.
It’s been some weeks now working from home. Today is back at office day. It felt a bit unusual to get on my bike and go to work this morning. But the ride itself was pleasant. The sun was shining and the air crispy fresh. Down at Tantobadet I saw one of my “everyday guys”, one of those people you tend to see at the same place at the same time day after day. He was biking all, he always does, with his long hair fluttering. I don’t know if he recognises me, but his glance at me make me think so.
Today is the big opening in Sweden. All restrictions are cancelled from now on and things can go back to normal. I hope there won’t be a backlash.
#journal
Went to Romme Alpin together with my daughter and her friend this weekend. We had a blast in the slopes. Got up early and went snowboarding all day. The sun was shining on us from the morning to the evening and all I could think of was being in the present.
#journal #snow
It was okay. I made it a wrap. What did you eat?
Back on Write.as as a result of Matt’s latest invention: Remark.as. I noticed the good tmo was the first to try it out, but I wasn’t hesitating either.
I think this is a good thing for Write.as even if the best thing is, and will be, the clean and simple editor.
Write.as now has launched their commenting service Remark.as. I’ve tried it. Think it will make WA more fun. It differs from mb in the way comments aren’t shown under the commented blogpost. The comments are placed on a different site: Remark.as.
No restrictions in Sweden after February 9, the government decided today.
Det var längesedan jag tänkte på det uttrycket. Det bara kom till mig när jag skulle skriva något om att jag känner mig krasslig. Sjuk som en hund, som en hostande och hackande nakenhund. Tunn och rälig. Ådrig. Skakig.
Nej, vi stoppar där. Vidare mot genrelitteraturen. Jag håller som tidigare nämnt på att läsa alla Bosch-deckare i ordning, den amerikanska författaren Michael Connellys hårdkokta boksvit på 23 titlar. Jag är på den fjärde. Det är inte jättebra men det är underhållande. När jag läst alla ska jag titta på tv-serien Bosch. Så är planen. Läsningen kan ge mig några berättartekniska knep, men det är oklart. Mer säkert är att den ger en längtan efter Los Angeles, även om mina minnen av den staden skiljer sig från bilden som Connelly tecknar.
PS. Apropå sjuka hundar och deckare. Den här är en av de bästa jag läst.
Läser alla Harry Bosch-deckare från början. Är på fyra.
When Friday comes and goes.
Vad glad jag är att jag gick och gymmade trots att huvudvärken ville att jag skulle låta bli.
Finished reading: On Earth We’re Briefly Gorgeous: A Novel by Ocean Vuong 📚
I really recommend this. Beautiful, painful and poetic. Little Boy is growing up poor in the US with his mother and grandmother who fled Vietnam during the war.
Good bye tree.
Got to bed early yesterday. That’s something I want to make a routine. Now time is 5.45 and I’m awake – that’s one hour before I have to get up. I’ll use the extra time by going to the gym 🏋️♂️.
Cykelvägen från nedre Södermalm till Kungsholmen var sopad och fin i morse, med ett stort undantag.
Det blev brädåkning igen, andra gången på mindre än en vecka. Det är längesedan det varit så kul att vara utomhus. Jag tackar dottern för hennes intresse. Utan det hade jag aldrig kommit iväg och återupptäckt haschplankan (minns ni när det kallades så?).
Jag har aldrig varit mer än medelbra (och lär aldrig bli) men jag har faktiskt blivit bättre bara genom att jag åkt två vintrar i rad – trots min höga ålder. Det är glädjande. Allt är inte kört. Det finns tid kvar. Dagens övning var att åka regular, med vänster fot neråt backen, och jag kan skryta med att jag klarade ett helt åk på det sättet. Lätt pist visserligen men ändå. Det har jag aldrig gjort förr. Kämpa Jempa!
Drog till gymmet efter frukost idag igen. Det var längesedan jag kände träningsglädje och det gäller att ta fasta på den när tillfälle ges. Tror att höstens benträning gjort att smärtan efter två dagars snowboardåkning 🏂 inte blev så farlig.
Isländsk noir. 65-åriga Hulda är polis med mycket nära till pensionen. Som en effekt av en oönskad händelse på jobbet börjar hon utreda ett gammalt, avklarat fall. Hon hittar nya spår och berättelser rullas ut i ett otippat mönster. Inte din vanliga genredeckare.
Har efter att ha läst guiden som Stand tall har på sin sajt lärt mig att det inte enbart är kroppslängd som avgör vilken bräda man bör välja. Vikt och skostorlek är minst lika viktigt. Låter självklart, men det är inget som jag någonsin tänkt på. Jag fastnade på ett gäng sidor när jag började googla. Det är mycket larvigt och extremt medelålders att vilja köpa dyra sportprylar som man egentligen inte behöver, men det är väldigt lockande. Men jag ska låta bli. Om intresset håller i sig ett år, och jag åker fler än fyra gånger denna vinter ska jag överväga det.
Isländsk noir. 65-åriga Hulda är polis med mycket nära till pensionen. Som en effekt av en oönskad händelse på jobbet börjar hon utreda ett gammalt, avklarat fall. Hon hittar nya spår och berättelser rullas ut i ett otippat mönster. Inte din vanliga genredeckare.