When the turtle’s eggs is starting to move.
When the turtle’s eggs is starting to move.
Det går vita gäss på havet nedanför den lilla samlingen stenvillor. Elledningarna svajar, solmadrasserna surrade i sina träbottnar på terrassen.
Jag tar en klunk av iskaffet, mandelmjölken fanns på närmsta minimarket. Där fanns också feta på lösvikt. Äggen plockade jag i en plastpåse ur kylen, ett tjog, och vid kassan några apelsiner. Lite bubbliga och gröna i skalet men smaken sötare än någon jag tidigare smakat. Cikadorna lyckas överrösta vinden även idag.
Ena nyckelknippan försvann igår. Vi upptäckte det på kvällen. Den låg i ena ryggsäcken när vi var på stranden. Jag sprang tillbaka till platsen vi varit på, några kilometer bort. Det hann bli mörkt men solstolarna låg kvar i samma position som när vi lämnat dem. Jag krafsade i sanden under ljuset från mobilen, andfådd och irriterad. Gav upp och började promenaden tillbaka.
Familjen hade hunnit äta klart när jag nådde restaurangen. Beställde in musslor och en stor öl, de övriga villiga att vänta. Vi kalkylerade över priset det skulle kosta oss att ersätta förlusten, och när vi skulle komma med den dåliga nyheten. Redan ikväll eller först imorgon? När vi betalade dök den upp, knippan låg i myntfacket i H:s plånbok. Säkrad för vind och barnhänder och sedan bortglömd.
Lättade gick vi hem i natten.
AJ
Visited the ancient palace of Knossos yesterday. It is a very low key museum. I would say it isn’t about what you get to see, it’s about what you can imagine it all must have been like in its prime.
Went to see Knossos. I want to see how it would have looked like back then, during its most golden days.
Det går vita gäss på havet nedanför den lilla samlingen stenvillor. Elledningarna svajar, solmadrasserna surrade i sina träbottnar på terrassen.
Jag tar en klunk av iskaffet, mandelmjölken fanns på närmsta minimarket. Där fanns också feta på lösvikt. Äggen plockade jag i en plastpåse ur kylen, ett tjog, och vid kassan några apelsiner. Lite bubbliga och gröna i skalet men smaken sötare än någon jag tidigare smakat. Cikadorna lyckas överrösta vinden även idag.
Ena nyckelknippan försvann igår. Vi upptäckte det på kvällen. Den låg i ena ryggsäcken när vi var på stranden. Jag sprang tillbaka till platsen vi varit på, några kilometer bort. Det hann bli mörkt men solstolarna låg kvar i samma position som när vi lämnat dem. Jag krafsade i sanden under ljuset från mobilen, andfådd och irriterad. Gav upp och började promenaden tillbaka.
Familjen hade hunnit äta klart när jag nådde restaurangen. Beställde in musslor och en stor öl, de övriga villiga att vänta. Vi kalkylerade över priset det skulle kosta oss att ersätta förlusten, och när vi skulle komma med den dåliga nyheten. Redan ikväll eller först imorgon? När vi betalade dök den upp, knippan låg i myntfacket i H:s plånbok. Säkrad för vind och barnhänder och sedan bortglömd.
Lättade gick vi hem i natten.
It’s windy down here on the south side of Crete. We had to walk face down to avoid the sand. The positive thing, it’s not crowded.
Thanks to @maique I now got this cool email adress: ndreas@omg.lol
📸Photografers! If I wanted to buy a small digital camera, which one would you recommend? Or is it completely unnecessary to have something else than a phone?
Watched the latest episode of Better Call Saul yesterday. It’s something very sad about it all. But man, what a story. Can’t wait for the last one.
Kan man säga att Matala är Kretas LA? Venice Beach? Tveksamt, men det dit tanken rörde sig när vi åkte dit idag. Småbutiker, gatumålningar, hippie-historia omgjord till tok-kommers. Lite ”rädda sköldpaddorna” och massor av turister.
Jag och Helene var här för femton år sedan. Då hade hon varit här tidigare och kunde berätta om Matala på det glada 80-talet. Nu har det förändrats ännu mer. Campingen är borta till exempel. Den är ett stort hotell nu.
Red Beach ligger där den låg sist, men nu fanns serveringar där. Den ena, som vi kastade oss in på direkt för att svalka oss, drivs av en snubbe som verkar vara ökänd. Barnen googlade upp recensioner av hans ställe (som skryter om världens bästa mojito) och det var ingen kul läsning. Men där fanns skugga. Och efter klättringen över berget för att komma till den röda stranden var det värt att betala överpris för fem läskeblask med is. Klättringen var tuffare än jag minns den. Ungarna kämpade på bra.
På kvällen gick vi ut och åt lokalt. Månen var nästan full när vi traskade hemåt längs strandpromenaden.
Did some squats, pushups and sit-ups on the terrace before breakfast. The sun blazing and the mountains blue in the distance. Finished with a short swim in the pool. Vacation, well I kind of like it.
Det var ett riktigt lyckokast denna bokning via Airbnb. Större och bättre än väntat. Det bästa är terrassen, stor, med tak och utsikt över hav och berg.
Den ger skugga och en plats alla familjemedlemmar drar sig till när det uppstår sådana där mellanrum, stunder då inget särskilt står på schemat och alla behöver en paus. Jag skulle gärna ha en sådan här terrass hemma intill lägenheten. Säsongen är betydligt kortare än här, men det skulle vara roligare att tillbringa sommaren i stan med en fet terrass. Terrass alltså. Vilken grej.
Arrived to the Crete, the Greek island, yesterday. After a long day at the airport and in the sky, we had to drive for two hours from the north side to the south side to get to our rented apartment. It was dark and the roads narrow, but the rental was nice and when we got to the right spot we were surprised how nice and big the place we got through Airbnb was. A very good start on this last week of the kids summer holiday.
Kom till terminal 5 prick tre timmar innan avgång. Hade checkat in i förväg och printat bagagetagg i terminal 4 innan dess. Det tog 20 minuter att lämna in väska (self drop) och passera säkerhetskontrollen. Hade betalat för fast track men vanliga kön var heller inte lång. Oroligt skönt. Det var mitt största orosmoln inför den här resan. Hoppas att det håller på att bli bättre i stort och att detta inte bara var ett positivt undantag. 🇸🇪
I keep forgetting that MB got this connection to iA writer. I like they feature. Good for writing longer posts.
I really have to get my beard cut. Or shaved off. Maybe it’s time to get my clean face back.
Leaving for a week in Greece tomorrow. Me, my wife and kids are going to Crete. Very much looking forward to it.
Det blev sent. En nyhetsartikel behövde bli klar och det gjordes avvägningar in i det sista. Jag fick ringa och sköta kommunikation i Slack samtidigt. När jag äntligen skulle gå hem hade jag slarvat bort mina nycklar. Jag hann ut till cykeln innan jag upptäckte det, och fick vända. Inne på redaktionen igen blev det mer jobb. En knapp timme senare gick jag varv på varv inne på redaktionen för att hitta nyckelknippan. Jag letade på toaletter och i soffor, gick igenom alla fack på väskan och uppmanade alla att hålla utkik. Framgången uteblev.
– Jag skiter i det nu och går hem. Får hoppas någon hittar dem imorgon, skrev jag till min fru.
Sedan tömde jag väskan och hittade dem. Gömda under datorn i ett fack jag aldrig lägger nycklar.
Kom jag hem glad och pigg?
Nja.
AJ
Already Wednesday. Feeling stressed. So much has to be done at work before the weekend.
I hear Posthaven is going to implement markdown support. Good.
</div>
Ögonen ville inte men jag kopplade på pannbenet och gick upp. Prick klockan sex var jag på gymmet. Jag gillar att starta dagen så här, lyssna på P1 morgon och hinna tänka igenom dagen innan alla andra är uppe. Dessutom får jag träningen gjord utan att det tar tid på kvällen. Sömnen är det svåra, att sova tillräckligt, gå och lägga sig i tid. Det krävs pannben även där. I de flesta lägen i livet behövs det där pannbenet. Är det inte lite sorgligt?
</div>
Så blev det sista juli och alla satte sig i bilen för att åka hem till Tanto. Sommaren är lång och kort samtidigt. Jag tycker att tiden är svår att förhålla sig till. När jag var ute och sprang idag tänkte jag på hur lätt det är att hoppa fram och tillbaka genom åren som gått. Vissa sträckor på min runda är starkt förknippade med en viss artist eller pod eller bok som jag lyssnat på när jag sprungit där tidigare. En bit av grusvägen får mig alltid att tänka på Sick of it all till exempel. En annan på Marc Maron och hans WTF podcast. Varför springer jag samma runda nästan varje gång? Och varför kommer jag att fortsätta göra det förmodligen många somrar framåt? Under de år jag sprungit den där rundan på somrarna, flera gånger i veckan, så har barnen gått från att vara bebisar till tonåringar. Men jag har bara varit samma hela tiden känns det som. Vissa minnen, sådana där som sätter sig utan att man vet varför, förstärker känslan av att tiden står stilla – samtidigt som den går fort.
Det finns många små aktörer som försöker göra fina saker för internet. Micro.Blog är en, det kan beskrivas som en indie-variant av Twitter där inlägg presenteras dels i en feed, dels på användare egen hemsida. Helt reklamfritt och med en manuellt kurerad feed.
Write.as är en annan publiceringstjänst, ett bloggverktyg om du vill, som prioriterar datasäkerhet och enkelhet. Helt reklamfritt även det. Otroligt lätt att hantera. Allt du behöver är en webbläsare. Jag finns på båda. Inte för att jag behöver, utan för att det är kul. För tillfället skulle jag säga att det är på WA jag skriver mest.
Posthaven är en annan tjänst värd att nämna. Den här bloggen är placerad där. Deras usp är att de lovar att finnas för evigt. Och deras specialgrej är att du enkelt kan publicera inlägg genom att skicka ett mejl. Text, bild, video, lägg allt i ett mejl och det blir en publicerad bloggpost.
Went for a morning run surrounded by wheat fields. I love this place.
