Andreas Jennische

Det är blåsigare idag. Himlen är målad med vattenfärg och tjock pensel. Jag tar vägen som börjar bortom ladan, en tidig morgonpromenad innan kaffet. Gästerna ska skjutsas till tåget och innan dess måste alla hinna packa och äta frukost. Jag förbereder mig genom att ligga steget före.

Igår när jag gick här såg jag jägare vandra ute på fälten med gevär. Jag tror de var ute efter vildsvin. Vi har sett gris nästan varje kväll sedan vi kom hit, det är första året någonsin vi ser vildsvin i de här trakterna. Det sägs att en varg har kommit till andra sidan och nu jagat ner dem hit.

Huset där aldrig någon där står tomt som vanligt. Ägaren har dikt upp runt midsommar tidigare men än så länge ses inga spår kanske kommer han i morgon. Tänk om det stiftades en lag som sa att ägaren till alla hus och bostäder måste vara på plats en majoritet av årets dagar. Det skulle slå hårt mot Sommarstugesverige och många familjer och släkter. Jag tror inte det vore en bra lag. Det är inte ens säkert att det skulle förändra landsbygden så mycket, de som äger idag kanske helt enkelt bara hade sålt och frågan är om någon annan hade köpt alla hus som idag står tomma.

There’s a lot of health recommendations going on concerning hydration, drinking water. I am sceptical about drinking water all the time. I believe in the old fashioned, drink water when you’re thirsty. But the older you get, this tend to be an inadequate measurement. One thing is true. There’s a huge number of companies who want you to drink (buy) water and other so called healthy drinks. You get liquid also from eating. In Sweden physicians have been talking about the downsides of drinking unnecessary amounts of water: rising incontinence problems, especially for women.

This was a short article summoning things up pretty good. There’s no one size fits all solution.

“… it’s the more extreme two litres of water a day advice that has won the internet”.

Plockade sommarens första fästing idag, den satt på dottern. Varje gång det händer gläds jag åt tbe-sprutorna vi tog. Borrelia är en annan femma, tydligen är det nästan bara på män som får röda ringar runt betett. Borrelia dök för övrigt upp som ett tema i Curb your enthusiasm häromdagen, jag tittar på serien från början till slut men orkar bara några avsnitt i taget. Jag är väl på säsong tre eller fyra nu och Jeffs fru var mystiskt sjuk när Larry föreslår att hon ska testa sig för borrelia. Han har rätt. Kunskapen använder han igen i samma avsnitt för att rädda ett misslyckat snack med NBC-chefen, mystiskt sjuk även han. Han överväger att låta honom dö, men ändrar sig. Apropå kryp börjar myggen komma fram nu på kvällen. Det sabbar stunden när jag bara vill sitta stilla en stund i kvällssolen och titta ut över åkrarna med en sjunkande sol i bakgrunden.

Imorgon är det onsdag och på fredag är det midsommarafton. Den kommer alltid för tidigt. Något år ska jag vara ledig hela maj så man hinner upplevs hela försommaren utan den nu obligatoriska superstressen.

Jag hängde med ungarna ner till sjön idag och simmade. Drog på mig mössan och brillorna och crawlade en stund. Det kändes att det var längesedan. Andningen sitter men orken i armarna sviker. Om vädret håller i sig lär det snart kännas bättre.

Trots fullt ställ med tonåringar på besök har jag nästa hunnit läsa ut nya Diamant Salihu. Han är bra. Mycket av händelser i den är sådant vi har bevakat på DN under det gångna året.

Trivs med tanken på att göra en sista sommar och sedan kliva upp en våning. Det är dags för förändring.

Gå upp tidigt för att hämta nästa lass ungar vid tåget. Det är fullt ös på torpet och ett jävla sjå med matlagning, men vis av erfarenheten vet jag att det bästa sättet att få barnen att trivas här ute är att låta dem ta hit kompisar. Då kan den enklaste grejen bli något speciellt, som att cykla över åkrarna till affären med risk att se vildsvin, bada i sjön och tälta på tomten. Min strategi är att finnas lite i bakgrunden, tillgänglig om det behövs men i övrigt inte vara ”på”. Vem ville ha mer med sina föräldrar att göra än nödvändigt när man var fjorton? Inte jag. Vilket jag försöker minnas och agera efter.

Nu är det dags att ta bilen för att hämta.

Wish me luck.

Det är trots allt tre fjortonåringar till som är på väg.