Tycker att Oisin Cantwell gör dessa nedslag på ett utomordentligt sätt. Länk här
Tycker att Oisin Cantwell gör dessa nedslag på ett utomordentligt sätt. Länk här
Årlig väntan på att Mekonomen ska öppna klockan 07 för att sätta på sommardäck.
📚Finished reading: Sommarhus, senare by Judith Hermann.
+++++
Noveller ligger aldrig högt på min önskelista. Den här köpte jag på Arlanda för att Hermann är tysk och gav mig in i den med låga förväntningar. Jag blev glatt överraskad. Flera av berättelserna kommer att stanna kvar. Stiligt skriven.
Currently reading: Yellowface by Rebecca F Kuang 📚
Bought this in a nice little bookstore in Berlin called Buchhandlung lesen & lesen lassen. The story is about an aspiring writer who steals a manuscript from a dead (and very successful writer) and makes it her own.
Vaknade lite före klockan. Snoozade. Gick upp och knöt skorna. Ute var det fint, dimman låg över vattnet, bara några få andra i spåret. Knät kändes stabilt. Lyssnade få fåglar och trafik första minutrarna, knäppte sedan på Ekot. Tänkte på torpet och sommaren och tiden som är knapp.
#Södermalm #running
Läste om Stuck i The Berliner. Bandet lyftes fram som ett tips till alla som misslyckats med att få biljett till IDLES.
Det räcker med några sekunder för att fatta varför.
Jag känner inte starkt för något av alternativen, men för 20 år sedan sådär hade jag gått i gång som fasen och sagt att Stuck är sjukt mycket bättre enkom för att de är mindre kända.
För övrigt gör våren ett nytt försök i #Stockholm. Det är inte en dag för tidigt.
Restarted my account on Write.as. That editor just is the best for writing blog posts with more than one photo.
Det är den här stunden jag vill fånga, strax efter klockan sju, då solen stretar sig upp i diset ovan taken, fåglar kvittrar från träden i den lilla kyrkogården intill och bara några få bilar kör på Hermannstraße.
Jag gör mina övningar på terrassen, armhävningar, knäböj och sit-ups. Fantiserar om grannarna, tänker på att jag ska jobba imorgon och på Coetzee. Jag har fortfarande inte läst honom men är utlovad storhet av min vän M. Han skickade ett utdrag på Instagram i går kväll.
Om en halvtimme är det dags att väcka barnen och börja packa. En liten stund till är den här stunden bara min.
#berlin
Bergmanstraße.
KaDeWe.
Yorckstraße.
Siegessaule.
#Berlin
Morgnarna är bäst. Upp först, dricka kaffe på terrassen, göra några övningar med kroppen och sitta i morgonljudet av staden och läsa. Det håller i sig en stund, det goda humöret och framåtandan, en ny dag är igång och jag är glad att den är här. När alla andra är uppe (det tar tid) har jag hackat ner, sänkt ribban, parkerat mig. Därefter krävs en ansträngning.
Men det är det värt. En skulle kunna vara ensam, glömd, oönskad.
#berlin
”Hemma har folk Stockholmsstil, så är det inte här”, sa sonen.
I hög grad sant. Men Boxhagener Platz är svårt att gå förbi utan att tänka Nytorget i en upphöjd version. Unga vuxna i väl utvalda vintage-plagg med små barn i selar på magen. Vi åt smashed burgers på Burgeramt, kollade in Soul and style och jag köpte en bok (Yellowface av Rebecca F. Kuang) på Lesen & Lesen Lassen. Sedan rörde vi oss tillbaka mot Hermannplatz. Utanför station Warschauer Straße satt Spiderman och drog lite låtar på brasgitarren.
#Berlin
I am unsure whether I’m still paying for Write.as or not. But if this is seen online I guess I’m still a subscriber.
”Hemma har folk Stockholmsstil, så är det inte här”, sa sonen.
I hög grad sant. Men Boxhagener Platz är svårt att gå förbi utan att tänka Nytorget i en upphöjd version. Unga vuxna i väl utvalda vintage-plagg med små barn i selar på magen. Vi åt smashed burgers på Burgeramt, kollade in Soul and style och jag köpte en bok (Yellowface av Rebecca F. Kuang) på Lesen & Lesen Lassen. Sedan rörde vi oss tillbaka mot Hermannplatz. Utanför station Warschauer Straße satt Spiderman och drog lite låtar på brasgitarren.
Neue Wache
Läser översatta artiklar i tyska tidningen Taz.de om lokalpolitik i Berlin. Visste inte att Taz är en rikstäckande och kooperativt ägd tidning. Till tonen och innehållet påminner den mycket om svenska Dagens ETC.
Interesting Reddit thread on Berlin: “Cleaning up = gentrifying?”
Promenerade till muren och East Side Gallery via Waserstraße och Pannierstraße. Trevliga kvarter, mindre bra väder. Grått som stål, regn. Gick igenom Görlitzer Park, som Aspuddsparken med getter, små hästar och en åsna, fast med droghandel vid entrén. Korsade Spree.
Pratade med barnen om öst och väst men oklart hur mycket som fastnar. Tror snarare att vistelsen här nu kan ge något mer sedan.
Handlade mat på Markethall inne på Karstadt vid Hermannplatz på väg hem. Korta band i butiken. Ont om plats att packa. Förstår inte hur man ska få flyt på det. Pasta och plock, lite tysk öl. Snacks och läsk till barnen. Alla för trötta för att gå ut och leta ställe att äta på. Såg ett vietnames som jag tror på till senare i veckan.
Största sonen hängde kvar i lägenheten. Han hade fördjupat sig i Tysklands nya cannabislagstiftning. Den gäller dock inte turister.
In Berlin. Like the rented place.
Tar med hela familjen. Har inte varit där sedan jag och AM hälsade på J för cirka 20 år sedan. Minns en kall lägenhet (tror den låg i Kreuzberg), en uteservering på natten, gatukonst och en butik med handtillverkade väskor av återvunnet material. Det var någon bekant till J som hade den. Vi var dåliga turister på grund av kärvt med pengar. Tog bussen dit och hem.
Winter came back
Vintern gör comeback och det är inte kul. Måste erkänna att jag är tänker på resan imorgon, att det ska bli strul på grund av väder. Det säger jag inte till någon annan i familjen. Det räcker med H, att hon är den som pratar högt om det. Jag har njutit av den långlediga påskhelgen, är glad för att ledigheten förlängs i Berlin. Går in och arbetar en dag emellan. Har löst flera knutar, effektiv dag. Lätt gå in hårt när avgränsat.
Läser Constance Debré ”Namnet”. Obarmhärtig. Tät. Måste läsa ”Love me tender” också.
A nice day out.
Currently reading: Namnet by Constance Debré 📚 (Reading it in Swedish, unfortnately I can’t read in French).
Nu har jag läst Den siste teaterdirektören av Johan Hilton 📚. Ett fantastiskt stycke journalistik. Nyanserat, fördjupande och förträffligt skrivet. En bladvändare, trots att slutet är känt.