Vi tvättar i maskin första gången på tre veckor. Vi har åkt in till Katrineholm och lånat den som står i mina föräldrars hus. De är bortresta. 

 

Jag och storsonen bestämmer att i dag är det dags. Nu ska vi bygga de där fotbollsmålen vi pratat om. Vi går ut i skogen. Längs den gamla stigen har de huggit ner skog och på sådan platser lämnas alltid lite toppar och mindre träd kvar när skogsarbetet är färdigt. 

Svärmor har dragkrog på sin bil. Det har inte vi på vår. Det är en stor anledning till att vi hela förra sommaren bara pratade om att hyra släp och tömma ladan på tidigare hyresgästers loppisrester. 

Jag svänger höger mot torpet. 

Den gamla travbanan är kvar. Inte som travbana men som sällan använd väg utmed åkerkanten. Jag chansar och springer in på den efter att ha passerat huset där Stoffe bodde. Det var Urban med hästarna som harvade upp vägen någon gång på 90-talet. Den börjar och slutar med grustag, först ett stort med finare sand och sedan ett mindre med grövre grus. 

Riksväg 56 är gjord för bilar. Jag springer där. När jag hämtade henne vid stationen lät jag henne köra en bit och sedan släppa av mig. Det är ingen trevlig löprunda jag valt. Varje gång jag möter en långtradare så gungar jag till.
Men det är en väg som framkallar minnen. Och bilarna är förhållandevis få en tidig fredagskväll.
Vid Skoghall undrar jag varför man tagit bort stövlarna som varit fastspända vid busshållplatsen. Vid Husby tänker jag på Stoffe och när jag passerar vägen som leder till Rökärr undrar jag hur många tusentals gånger jag gått den biten för att åka buss in till stan.
Det är en bra mil trots allt.


@a_jennische

Jag är på teater. Dottern kör med en orange leksaksbil på farstutrappan och spelar upp ett stycke skruvad improvisationsteater.
“Det var en toffelkörare som kunde köra bilar. I vatten."
Jag och sonen sitter på utesoffan och tittar och lyssnar.
“Vilken bra historia” säger sonen.

Min syrra har just åkt hem och ungarnas mormor har inte hunnit komma. Det är en stund av stillhet och förnöjsamhet som råder på farstubron.

“Nu får du berätta” säger dottern till sonen.
Det är regissörsbyte.
Jag håller på att nicka till där på soffan, det var en natt med mardrömmar och jag var tvungen att gå upp och trösta och värma mjölk.
Tyvärr innebär regissörsbytet på farstubron fysisk aktivitet hos publiken.
“Ni måste ställa er på gräsmattan och göra så här."
Sonen visar. Jag gör. Motvilligt. Försöker övertala regissören om att publiken får en bättre upplevelse om den får vila lite.
Regissören ger blanka fan och blir snart aggressiv.
Jag säger att teaterdirektörer (jag vet inte varför jag inte sa regissör) blir av med jobbet – får sparken – om de inte är snälla mot a l l a på teatern.
Det går så där. Teaterleken slutar med att regissördirektören dunkar en pinne i huvudet på en intet ont anande scenarbetare i form av en tvillingsyster.

Viktat, alltså andel våld i relation till andel rolig lek, är det ändå en fantastiskt bra stund in the house of Laggartorp en vanlig dag i #torplife 2013.



@a_jennische

Det regnar. Min dotter vaknar och är ledsen. Jag tror hon saknar sin napp. Jag säger inget av rädsla för att hennes separationsångest ska bli värre.
Sonen vaknar av systerns jämmer.
Vi går upp och ut och kissar. Hoppar i stövlar och greppar ett paraply som råkar ligga på hyllan i hallen.
Jag försöker vara kreativ. Tänka ut något att syssla med inomhus. Den där nya burken med pärlor kan ju vara bra att ta fram. Och pärlplattorna.
Vi går in igen.
Sonen drar genast dottern i håret och skriker.
Jag tröstar och bannar och ställer fram frukost.
Vi äter.
Det blir bråk vid matbordet. Sonen vill inte sitta stilla och kallar alla dumskalle och försöker slåss.
Jag tänker på pärlplattor och inser att det är kört.
Dottern tar på sig regnkläder och går ut.
Sonen kastar sig på sängsoffan. Han är arg och kallar mig dumskalle igen. Oklart varför.
Det regnar ute.
Jag tar på mig stövlarna.
Det kan bli en lång dag.

@a_jennische

När vi kommer ner till stranden sitter en man och en hund där. En jättehund, kanske en grand danois. Mannen småpratar med hunden när han leder den ner till vattnet. Mannen klappar till hunden på ena benet och säger:
“Du hade en broms där."
Ungarna säger att hunden ser ut som en liten häst.
Snart dyker fler badgäster upp. En medelålders man med två barn kommer och lägger ut sin filt nere vid vattenbrynet. En kvinna som är mannens mamma och barnens farmor ser ut som hon ogillar livet och pratar hela tiden om att barnen antingen har för lite solskydd på sig eller badar för mycket. Det är nämligen farligt att bada, man kan drunkna. Kvinnan kallar också hunden för liten häst. När hon ser hundmannen kasta en pinne till jycken och den fyrbenta varelsen knappt rör sig, kallar hon hunden för långsam. Hundmannen hör och säger: “Hon är lite loj."
“Minst sagt” svarar den stränga kvinnan.
Mannen med hunden lämnar stranden.
I stället kommer den stränga kvinnans svärdotter. Hon slår sig ner vid sina barn som fortsätter att bada trots att deras farmor helst vill att de ska sitta stilla i skuggan och vara tysta. Den stränga går snabbt fram till svärdottern med en tröja.
“Jag tycker att Birger ska sätta på sig den här” säger kvinnan och trycket det lilla tygstycket i handen på svärdottern.
Birger kontrar med ett bestämt “jag vill inte” medan svärdottern gör ett halvdant försök att tillfredsställa svärmor. Tröjan hamnar i vattnet.
Min dotter badar frenetiskt.
Min son sitter i mitt knä och värmer sig. Han säger att han måste åka hem nu och bajsa.
Jag ler.
@a_jennische

Jag ser en skalbagge i diskhon. En sådan där svart och prasslig sak som det plötsligt finns massor av. Den kravlar och kravlar utan att komma upp. Jag fortsätter att hämta tallrikar och smutsiga byttor från bordet och tänker att nästa gång jag kommer hit, innan jag sätter på vattenkranen så ska jag rädda den.
Någon av ungarna ropar. Jag behöver hjälpa till med något. Fixa en hammare eller plocka fram en grej som försvunnit. Jag går ut. Det börjar bli varmt. Solen tittar fram allt oftare och kanske kanske går det att åka ner en stund till sjön sedan. Men först måste vi åka och hämta vatten och handla smör till mackorna och mer lättdryck och vad ska vi äta till middag? Jag går in och tar fram tre bitar fryst lax och lägger på bänken i köket. Då hinner de tina i lugn och ro innan det är dags att laga maten. Något av barnen ropar igen.
Jag fixar.
Tillbaka vid diskbänken ser jag skalbaggen igen. Den ligger på rygg nu. Livlös.
Min mormors ord dyker upp i huvudet. “Tanke och handling på en gång”.
Ja, då hade skalbaggen fått leva.
Mina barn kommer in. De är hungriga. Jag får vänta med disken. Igen.
- Posted using BlogPress from my iPad

Midsommardagen. Det är väldigt bra att ha Johanna och Tomas här. Der har varit en heldag med genuint trevligt och otvunget häng. Några har gjort ditten, andra datten och trots alla barn som kräver uppmärksamhet har ett och annat djupare samtal hunnits med.
Fint så.




Köket, bästa platsen för det mesta en dag med regntung himmel.


Johanna och Tomas.




Kanske dags att se en match igen.

@a_jennische

Posted using BlogPress from my iPad

Det har varit en fin midsommarafton.

@a_jennische

En gammal kompis här på orten har blivit hälsocoach och fått hela bygden att träna. En av morsorna från min uppväxttid här är en av de som satt igång på äldre dagar. Hon är i dag 62 och simmar snart Vansbro-simmet, sista delen i en svensk klassiker. Hon ser yngre ut i dag än vad hon gjorde för 20 år sedan. Jag träffade henne tidigare ikväll – hon är en av grannarna här – när jag cyklade till postlådan. Det är fantastiskt vad motion och bra mat kan göra med ens approach.
Det hela är extra kul eftersom hälsocoachen – jämnårig med mig och en av mina bästa kompisar förr – var superblyg på den tiden. Han var allt annat än en person som tog på sig ledarrollen. Nu är han egen företagare med ett ständigt växande stall av kunder som älskar hans förmåga att entusiasmera.
Kul och bra. Både för honom och för alla han hjälper att bli fit for fight.

# Jag gjorde ett bra fynd i en skräphög nere vid sjön i går. En snygg gammal tisha med frisörtryck.

# Den gamla mountainbiken jag fått ärva av lillebror (Cycle Pro – Stony point) är för jävla risig. Kan inte bestämma mig för att fixa den eller strippa den på alla växlar.


@a_jennische

- Posted using BlogPress from my iPad

I morgon är det dags att fixa inför midsommar. Städa gästrummet på vinden. Baka något. Jag berättar mer på Twitter och #torplife

Kanske.

Jag har så mycket kul att göra på landet att jag vetefan om jag hinner.



- Posted using BlogPress from my iPad

För tolv timmar sedan stod jag på Statoil i Midsommarkransen och hämtade ut en hyrbil, en liten lastbil. Sedan dess har jag hunnit köra hem den och packat den med cyklar och andra sommarsaker, varit på Ikea i Kungens kurva och packat den ännu mer samt köra hela skiten till torpet i västra Sörmland.
Där tömde jag bilen, skruvade ihop alla Ikea-grejer (utom en liten stol), åt en enkel sill-lunch och hann lyssna på världens bästa lp (Suicidal Tendencies första) tre gånger innan det var dags att köra 14 mil hem igen till västra Södermalm.

Nu sitter jag som om inget har hänt och nattar barn. (De fick vara hemma med sambo på grund av effektivare då).

I morgon tar jag med mig allihop och gör om samma resa igen, fast då stannar vi på torpet tack och lov. Och så slipper vi lastbilen.

# System of Down “Steal this album” är underskattad.

# Gates of Slumber “Blood and Thunder” likaså.




Hyrbilen.



Team Ikea.



Fifan.



On the road.



On the grusväg.



#torplife.



Unpacking FTW.



Baksidan.



Hjälmaresund.



Det var lite segt en bit där efter Borsökna.


Sedan blev det bättre igen.

@a_jennische

Det är något skumt med vårt torp i västra Sörmland. Ena gången kommer vi dit och möts av en död grävling på dass, andra gången ligger det en död räv i vedboden och nu i helgen fick vi en otrevlig gåva i form av en död mus i en av trådbackarna i garderoben.

Är ute på torpet. Började med att klippa halva gräsmattan (förlåt, djungeln) med frenesi så svetten sprutade. Sedan blev det premiär både för innebandy på logen och bad i sjön med ungarna. Det var bättre i vattnet än jag trodde. Tog faktiskt några simtag, så det var inte bara kasta sig, skrika och sedan springa upp som gällde.

Visade kom den äldre generationen på besök och käkade middag. Grillen kom fram och jag lyckades som vanligt slippa sköta den. Farsan åkte på den som vanligt. Varken han eller jag älskar att grilla på riktigt. Vi är som ungarna och gillar mest att det brinner. Och att käka så klart.

Det slog om fort, precis som det ska på sommaren. Från gasande sol och badväder till regn.
En fin dag.



@a_jennische

Fan vad jag längtar efter sommaren. Tänk att kunna ha bara en tunn jacka på sig. Och kanske keps. Min sambo avskyr det men jag tycker att det ger en extra positiv känsla av ett liv i sol och ovårdade frisyrer.



Min favoritkepa. 49ers. Ursprung okänt.

@a_jennische