a•ndreas

Jag har haft en bra vecka på webben så här långt. Men ännu bättre kan den bli. 

Min intervju med Matti Shevchenko Sandin från Stockholm Skyline har kommenterats i dag. 

Gårdagens artikel om Billy McCormac likaså. Den har framförallt delats på Twitter. 

 

Måndagskvällens rapport från kommunfullmäktige har fått viss uppmärksamhet men är så bra att den bör få mer. 

@a_jennische

Skrev några rader om Tomas Rudins (S) paus.

Det är inte självklart vem som tar över under frånvaron.

Det händer inte så ofta längre, att jag befinner mig på samma ställe som mina två bästa.
Därför blev jag lite extra glad när jag hittade den här bilden i min kamerarulle i dag. Den är tagen på en bar helt nyligen men jag hade glömt att jag tagit den. Det var en fin kväll. Temat vi återkom till gång på gång var att jag skulle bli Johannes litterära agent, på ett väldigt pushigt och amerikanskt sätt. Jag skulle helt enkelt vara Charlie Runkle och Johannes skulle vara Hank Moody.
Mattias, den ekonomiskt och logistiskt sinnade strategen, fick i uppgift att formulera kontrakt och flasha med TB3-resultat. Eller om det var TB4, vad det nu är.

@a_jennische

@a_jennische

Jag intervjuar partitopparna i Stadshuset just nu, som en tidig seriestart på vår bevakning av kommunvalet 15 september nästa år.
Den här veckan är det Daniel Helldén (MP) som är i fokus.
Av svaren att döma är det inget fel på självförtroendet. Enligt Daniel Helldén själv kommer MP att lyckas både med att lägga ner Bromma flygplats och stoppa Förbifart Stockholm efter valet. Dessutom kommer han själv att bli finansborgarråd.
Den som lever får se, som det heter.
Intervjun i sin helhet kan du läsa här.

@a_jennische

En snabb summering av den här dagen, så här långt. 

Har vabbat med sonen. Ritade lite.

Och förklarade en grej på Facebook. 

 
 

 

 

Testar ännu en app för mobil bloggning – Blog Go heter den här. 

Tantolunden för ett tag sedan. 

 

Jag satt där och väntade på min tur. Jag var tidig så jag hade tid att bläddra igenom dagens Metro som låg där. En artikel handlade om hipsters på kurs, en annan om Tellus Tower och en annan om något annat.
Mittemot mig sitter en man i dryga 70-årsåldern (tror jag) och läser ett annat exemplar av samma tidning.
Han frågar plötsligt:
- Eftersom jag ser att du läser tidningen, vad är en hipster?

Jag blir lika överraskad som glad. Dels för att vi sitter i väntrummet till urologen, för att han är “så gammal” och för att liksom hallå hur vanligt är det vi börjar chitchatta så där med främmande människor hur som helst. (Jag är för).
Jag svarar att hipster är någon som är modern, som har koll på mode och trender och som gärna vill sätta dem. Jag rabblar skägg, cyklar och surdegar och säger att det syftar på ordet “hip” på engelska.
- Aha, ja det är så många ord man inte känner igen. Varje dag är det något nytt, säger gubben.

Sedan pratar vi vidare om lite av varje. Jag säger att han har en väldigt moden form på brillorna och undrar om han någonsin haft helskägg.
- Bara i lumpen. Jag var officer och där var det godkänt. Men nu kan jag inte ha skägg. Håret blir hårdare med åren och på halsen blir det som borst, stenhårt, säger han.

Jag säger att det kanske är förklaringen till att man aldrig ser män i hans ålder i skägg.
- Ja så kan det vara. Håret i näsborrarna och i öronen däremot… Och så får man ju problem med prostatan. Men det är bara att ta, säger han.

Det vetefan om jag kommer att hålla med om men jag gillar inställningen. Och gubben. Jag säger hej då när jag går och tackar för trevlig pratstund.
- Ja tack detsamma. Ha det så bra, säger gubben.

Tänk vad fint ändå. Gubben och jag alltså.

@a_jennische

- Posted using BlogPress from my iPhone

Klippt First Blood-tröja. Observera pannbandet, gjort av ena ärmen. Fiffigt huh?

Så var det äntligen dags för Run in Blood, loppet då man springer så långt som möjligt under den tid det tar att lyssna på Slayers album Reign in Blood. Jag äger ingen Slayer-tisha så jag tog en med First Blood-tryck istället och klippte av ärmarna för extra bra feeling i armhålorna. Lämpligt val, eftersom årets lopp är det första enligt konceptet och därför gick under just namnet First Blood.

Hemgjord Slayer-tisha.

Vi var 100 löpare som delades upp på ett antal olika portar inför start. Jag fick port nummer 6. Varje gång man passerade porten fick man norpa åt sig ett svart gummiband som en lurvig hårdrockare stod och delade ut. Den med flest band (och flest extrametrar) när regnoutrot i låten Raining blood upphörde med ett signaltut vann hela skiten. Oavsett var på den en kilometer långa banan man befann sig hördes Slayers hårda toner från högtalarsystemet.
Jag har en vän som brukade snacka om hur alla på gymmet började lyfte extra tungt när Eye of the tiger gick på i gymstereon och jag tror att alla dagens deltagare kände hur benen fick ny jos när introt i blodregnslåten satte igång på allvar.

Fuzzdevil och Unsane.

Martin och Viktor sprungna ur Uppsalas hårdrocksscen var två av alla välklädda springare.
– Det här är nog det enda loppet där alla har bandtröja, sa Viktor och det tror jag han har rätt i.

Black rubber.

Sex svarta gummiband och några portar till. Det gav mig en fjärdeplats. Vinnaren hann hela sju varv och 325 meter. Well done Mattias Edholm.

Exklusiva RIB-tröjor. Endast för topp tio-löpare. Är mycket stolt ägare.

RIB var för övrigt lite av ett Twitter-mingel för mig. Här har jag och @raznu konstaterat att vi känner varandra från Twitter. Jag var bombsäker på att han skulle vinna hela alltet. Han sprang förbi mig som ett spjut och lämnade mig och andra bakom sig, men mer än andraplatsen blev det inte. Vilket ju är skitbra det också.
På tunnelbanan hem träffade jag två bröder. De visade sig vara sångaren i black metal-bandet The Ugly och nöjeschefen chefen på Dalarnas Tidning, som är en flitig twittrare under namnet @dtnoje.
Trevligt!

Tormented.

 Maria Lindberg var vinnare redan före start. Hon hade tveklöst bästa nummerlappen.

Mattias Lindmark var snyggast. Han siktade på tiden 6.66 per varv men var klart snabbare.
Jag ser redan framemot RIB 2014 – Second Blood.