Det har sprängts i Stockholm igen. Det är bedrövligt. Jag vaknar upp till nyheten som en vanlig läsare, mina kollegor som jobbar har att hantera det. Det vill säga åka dit för att prata med grannar, ringa polis och på andra sätt försöka ta reda på så mycket som möjligt om vad som hänt. Ett slitgöra som mitt gäng kommer att göra mycket bra.

Själv ligger jag lågt och försöker inte att tänka på sprängningar och jobb. Det är måndag och semester för mig. Först på listan står: bli av med huvudvärken. Den har envist varit där i många dagar nu. Vi börjar med kaffe.