.andreas.jennische.

Race report: Så var det att köra Västerås swimrun

För det första så är det ett mycket vackert lopp som utgår från Björnö friluftsområde i Västerås. För det andra är det jobbigare än vad det ser ut på papper. Inte löpningen, den är lätt och mestadels flack. Undantaget är passagen som ringlar sig upp på baksidan av en gammal skidbacke. Den biten är lika brant som Hammarbybacken, fast inte alls lika lång.

Simningen däremot är jobbig. Två sträckor är riktigt långa med mina mått mätt, 650 respektive 550 meter. Dessutom var det betydligt vågigare än jag räknat med. Att simma i vågor är något helt annat än i en stilla sjö som bekant. På inrådan från min teammate Per, en helt ny bekantskap och en mer erfaren person på swimrun, lånade jag ett par handpadlar av honom. Jag har testat det förut men inte tyckt om den extra påfrestningen på axlarna. Men okej, sa jag och trädde på de rosa plastassietterna på mina händer. Det gick bättre än väntat, kanske fick jag lite extra skjuts, men jävlar vad trött jag blev i armarna.

Per var dessutom en riktigt duktig simmare, stark och snabb, och jag hamnade efter hur hårt jag än slet. Jag måste helt enkelt träna lite mer simning om jag ska hålla på med swimrun, det gör väldigt stor skillnad på tiden (och upplevelsen) om du tappar på varje simsträcka.

På uppsidan har vi löpningen. Där har mina korta men frekventa turer till och från jobbet gett resultat. Att springa drygt 15 kilometer under dagens lopp var inga som helst problem. Där var jag lätt i steget.

Sammanfattning: Jag har haft en kul lördag.

Västerås swimrun i punktform

Publiken: Liten men entusiastisk

Medaljen: Ingen. Däremot en träningströja. Och nummerlinnet fick man behålla.

Målgångssnacks: Bananer, bullar, bärs (alkoholfri Erdinger). Jag hade gärna ätit något som inte var sött men plus för ölen.

Stämning: Trevlig och familjär. Omklädning på gräsmattan och väskförvaring i en grillstuga!

Klasser: Par i herrar, par i damer, mixade lag och solo.

Vädret : Strålande sol och runt 20 grader i vattnet. Varken jag eller Per körde med våtdräkt. Han hade swimpants med lite extra flytkraft, jag körde som jag gjorde i Katrineholm. Vanliga shorts och löparskor. En konsekvens av att vi bar nummerlinnet direkt på bar överkropp var att bröstvårtorna fick sig en redig omgång. Halvvägs in i loppet började det svida, i mål blödde det.

Resultatet: Vi kom i mål på 2:55:37. En knapp timme efter vinnarna men långt ifrån sist. Tre timmar är lång tid men när man väl håller på känns det inte så. Se alla resultat här.

Jag och Per en stund före start.