Den här låten den här morgonen.

Så bra.

Det var den Robbie Lawler gick in till på #UFC181 när han tog tillbaka mästartiteln från Johny Hendricks.

Min kompis mamma har fått stroke. Jag fick reda på det Facebook igår. Det gjorde mig ledsen. Han hade skrivit så fint om hur hans mamma som jobbat över 20 år med att ta hand om stroke-patienter och med bara tre månader kvar till pensionen, såg framemot att få gå i pension och ägna sig själv lite mer tid.
Istället fick hon själv stroke.

Det är så sorgligt.

AJ

Burköl is back.

För fyra år sedan var jag och tre kompisar i Milano.
Jag hade inte börjat tänka på det om inte en app som jag nyligen laddade ner, Carousel, har påmint mig med bildspel och allt.
Det var en märklig resa.
En pikant detalj är att vi åkt dit för att se Zlatan spela fotboll men missade alltihop för att vi blandat ihop dagarna. Redo för avfärd till arenan tar vi upp biljetterna och ser att matchen var IGÅR!
Däremot hamnade vi mitt i en demonstration mot Berlusconis sexistiska gubbstyre. Och på hotell-tv visade BBC bilder från massdemonstrationerna i Egypten.

Söndag betyder ofta långrunda för mig. Idag sprang jag 25 kilometer genom stan, ut på Djurgården och tillbaka.
Enligt traditionen lyssnar jag på #mattssonhelin under dessa långrundor.
Ibland är gubbarna jättebra, ibland mindre bra. Hur som helst gillar jag deras sällskap. Det har blivit en trevlig tradition helt enkelt.
Fast idag blev jag irriterad.
För det första: podden var inte ens en timme lång.
Knappt en timme! Och herrarna framställer det som något BRA!

Det verkar läge för en analys av "the core business" som det heter, vill jag säga till Mattsson och Helin.

Bara för att Atladottir och Bjurwald drar igång en mycket efterlängtad och kortare pod om media, behöver ju inte gubbveteranerna plötsligt börja jaga halvtimmesstrecket.
Nej gör om gör rätt #mattssonhelin
Jag hann ju knappt ut på Djurgården förrän dagens avsnitt var slut.
Tänk tvärtom, LÄGG PÅ en timme till.

Irriterad blev jag också över att dagens (trodde jag) avsnitt kom ut i fredags!
I fredags!
#mattssonhelin är ju en söndagspod för böfvelen.
Också detta, säger herrarna själva, är en (panik)åtgärd för att möte den tunga attacken från Atladottir och Bjurwald.

Feltänk tror jag. För om två ungefär lika långa (förlåt, korta) poddar om media kommer ut typ samtidigt, där samma ämnen behandlas och där den ena görs av två i sammanhanget nya röster och den andra av #mattssonhelin... Ja då blir nog valet ganska enkelt för många.

Det blev en jävla massa Slussen idag såklart. I morse kände jag mig mycket opeppad men det gick över när jag väl kom till Stadshuset. Det är ju trevligt att prata med folk. Jag gillar sådant. Jag träffade Anders Sundström och Lars Epstein från DN, vice stadsdirektör Ingela Lindh, Lennart Klaesson från Slussen plan B, ett gäng bevarardamer samt experterna Mats Olsson, Reigun Hedström och Sven Lorentzi.

Det blev ju ett jävla liv när rapporten visade att Nya Slussen bygger på rättvisande material. Men liv är bra.

Jag skrev en direkt från presskonferensen och fortsatte med flera andra vinklar resten av dagen.

Sedan sprang jag hem. Det var skitkallt och jag fick vitt hår.

Hembagarns har slutat med café au lait-kopparna för längesedan. Ändå är det alltid dit jag förflyttas när jag stöter på de här kopparna. Idag gjorde jag det på Bananza. Jag och barnen var där.
Vi hade gått en stund genom slasket först. Kollat in Årstaviken på jakt efter änder att mata med gammalt bröd, men vi hittade inga så då blev det fika för oss istället.
Café au lait-trycket var delvis borta men det spelade ingen roll för minnet. Jag skickades tillbaka till Hembagarns ändå. Till den gången jag var där med Kurre och Gittan.

Jag hade fått följa med utan mamma och pappa och det var en stor grej. Inga andra syskon heller. Bara Kurre och Gittan och jag. En före detta tjuv och en före detta prostituerad och missbrukare som sedan många år tillbaka var rena och rekorderliga och nu drev en form av hem för människor, både unga och gamla, som behövde stöd och en varm inramning bland hundar, landsbygd och cigarettrök.
Jag valde... Jag minns inte vad jag valde men jag vet att jag fick välja vad jag ville. Det kan ha varit så att jag tog samma som Gittan. En bananformad bakelse med grädde. Kurre kanske tog det han också. Det är inte så noga. Jag kommer inte ihåg vad vi pratade om heller men jag vet att det kändes som att jag var utvald och speciell.

Det var en fin stund med två fina människor. Jag kanske var runt sju eller så och jag hoppas att jag får behålla minnet av den för alltid.

Kanske kommer barnen att minnas dagens fika också. De hade kul. De pratade så mycket om allt från tvillingar och Familjen Bacon så att mannen på bordet intill brast ut i skratt.
Det var en fin stund med två fina människor. Jag hoppas att jag får behålla minnet av den för alltid.

Södermalm.

Ja gör det. Chefredaktören Helene Claesson blir intervjuad om de senaste veckornas offensiv i Stockholm med 13 nya tidningar i Stor-Stockholm. TRETTON NYA TIDNINGAR. På papper och på webben under paraplyet StockholmDirekt.se.

Länk till programmet här.

Jag har sagt det förr men jag säger det gärna igen. Det är otroligt kul att råka vara journalist på ett medieföretag som växer i dessa hårda tider. Det är få förunnat och jag försöker att tänka på det så ofta jag kan. Många kolleger i branschen upplever det rakt motsatta.

Alexander Gustafsson för en vecka sedan. I tårar.

Jag har skrivit så mycket å jobbets vägnar de senaste veckorna så det här utrymmet har jag inte alls orkat bry mig om. Annat var det förr, under min tid som föräldraledig. Jävlar vad jag bloggade då. Matbloggsbonanza.

Men det var då. Tyvärr har intresset för mat och kokkonst också dött på kuppen.

Kanske var det någonting från tiden med Carl Andreas is Cooking Something som fick mig att med eld och lust ta mig an lite semmelfix tidigare i veckan. För varför stanna vid en wrap liksom.

Jag tyckte vi gjorde det rätt bra med tanke på den oerhört minimalistiska produktionen.

Allt är gjort med mobiltelefon. Allt från ljus och bild till klippning och uppladdning mot Youtube.

Michael Toll, min kollega, är en jävel på att filma med mobilen. Han är grym.

Se filmen här.

Det blev mycket politik i dag på jobbet. Det kan man inte alltid veta i förväg. Det här var de artiklar på ämnet Stockholmspolitiken som flest läste tisdagen 13 januari 2015 på www.stockholmdirekt.se

Det har varit en rolig vecka på jobbet. Bra flyt på webben och nystartsvibbar!

Överst på listan hamnar givetvis starten av de tre nya titlarna Järfälla Tidning, Tidningen Hammarby/Skarpnäck och Tidningen Farsta/Sköndal. Äntligen, som Helene uttryckte det.

Expansionen uppmärksammades av Dagens Media, Medievärlden och Journalisten. Det är ju inte varje dag ett svenskt mediehus nyanställer. Som jag skrev på Facebook häromdagen är det väldigt roligt att arbeta på ett ställe som faktiskt växer! Med sex personer i ett svep.

Vi i webbgänget hade också en bra vecka. Dels drog de nya titlarna trafik och dessutom fick vi bra spridning på flera grejer under veckan.

Här är tio i topp på de mest klickade artiklarna på Stockholm Direkt vecka 2.  

Utdelning av premiärnumret av Järfälla Tidning i Jakobsbergs centrum i fredags. Foto: Andreas Jennische

Jag har ett kluvet förhållande till ledigheten kring jul. Det är alltid skönt att slippa gå upp på morgonen och passa tider men å andra sidan är jag dålig på att njuta av själva ledigheten. Jag blir ofta en tråkigare person när jag är ledig. Åtminstone när jag är hemma och ledig. Det är någonting som jag behöver göra någonting åt. Det drabbar fler än mig.

Julen tvingar en till samkväm och riktad uppmärksamhet. Det är det som gör tv så mycket mer intressant än annars. Den erbjuder en accepterad form av flykt där den står i vardagsrummet framför soffan. Det är därför som filmer som Ett päron till farsa firar jul, The Holiday och Snowroller blir världens bästa filmer igen. De välkända bilderna erbjuder en paus. Att se dem är en jultradition i sig. 

Hade tänkt att göra en ny länklista här men jag skiter i det den här gången.
Veckan har varit bra. 

Mest läst: Karin Winters artikel om KGB som stänger samt hennes artikel om Fotografiskas antirasism-kampanj. Kul. 

Utöver det har vi haft en lång rad artiklar som fungerat riktigt bra.

Imorgon går jag in och jobbar en dag och sedan tar jag lite paus till den andra januari.

Den här länken är den bästa jag klickat på idag, om Paris politiska beslut som syftar till att hemma gentrifieringen och slå ut alla som har andra bakgrunder. Mycket intressant. Ett minst sagt vågat förslag.

Jobbet med nya webben www.StockholmDirekt.se rullar på. Kännedomen är extremt låg än så länge men det lär vända. Micke, Karin och jag kör så det ryker och med tanke på den positiva energi vi alstrar lär allt bara bli bättre.

Det är kul att få jobba med korta deadlines igen. Det ställer andra krav och resulterar i en lite annorlunda produktion jämför med när man siktar på veckotidningen. Det finns mycket kvar att lära!

Eftersom det är söndag och jag har lite dötid att bränna mellan två handbollsmatcher i Tyresö, passar jag på att lista den gångna veckans artikelproduktion.

Artikellistan vecka 50:

Ny Slussenkritik: experten inte oberoende
VI ÄR STOCKHOLM: "Det är inte bara att trycka på medel och köra"

Vegantrucken kan ta hem fint matpris

Mäklare i freak nya säljknepet

Kolla in de "osynliga" radhusen i Hjorthagen

Vakt som misshandlade Vasastadshjälte nu dömd

Geobetong på väg till Stockholm

Vi är Stockholm: "Jag har blivit så hånad för den"

Södermalm går längre – lovar alla unga får sommarjobb

Nu ska du som är ung få sommarjobb – kanske

120 000 spänn för vinet

Centralen åter öppen efter utrymning

Tunnelbanans röda igång igen

Så här kan en professor också se ut

NK nekas vakter i julruschen

Stopp i trafiken på Nobeldagen

Här är gatorna du ska infoga på Nobeldagen

"Nu måste majoriteten ge upp motståndet mot förbifarten"

Vin för 90 000 flaskan säljs på Östermalm

SD och MP vill ha vikingamuseum

Hård debatt om hemtjänsten i fullmäktige

"Förändring" och "tiggeriförbud" inledde budgetdebatten

Stor skillnad i hur partierna vill bygga nya bostäder

Gammalt tullhus kan stoppa Nobelcenter

Idag har jag som vissa av er vet bevakat budgetdebatten i Stockholms stadshus.

S, V, MP och Fi ska försvara sitt budgetförslag del för del och oppositionspartierna M, FP, KD, C samt SD ska racka ner på den del för del och komma med ett annat förslag.

Det hela tar två dagar!

Debatten håller på mellan klockan 10 och 22 måndag och tisdag.

Ett mer publikfientligt upplägg får man leta efter.

Trots att det är alla stockholmares angelägenhet är det hela utformat som en mycket intern och knölig tillställning. Dessutom krävs det ganska mycket förkunskaper för att som åhörare kunna förstå det som händer.

Två dagar mellan 10 och 22. Vem har tid att följa sådant?

I församlingen sitter 101 folkvalda politiker och bestämmer om allt från infrastrukturprojekt och skattesats till skolpeng och nya bostadsbyggen (cirka 40 miljarder kronor styr de över) men istället för att bringa klarhet kring olika argument orsakar dessa möten oftare ökad förvirring.

Jag har bevakat kommunfullmäktige i Stockholm regelbundet under de senaste tre åren och jag har bara blivit mer och mer skeptiskt inställd till hur allt är upplagt.

Budgetmötet, liksom övriga möten i kommunfullmäktige, är öppna och offentliga för att alla kommuninvånare ska kunna se hur det går till när viktiga beslut fattas av de politiker vi röstat fram.

Hur många brukar komma och lyssna? En handfull. Max. 
Hur många brukar titta på webb tv-sändningarna? 
Mellan 200 och 300 sist jag kollade.

Steg ett för att göra dessa möten till något värdefullt även utanför den formella världen borde vara att ha någon form av bifogad förklaring till varje ärende.

"Majoriteten i form av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativ tänker besluta att bygga ett kvarter med tre hus där och där som ska innehålla x antal lägenheter varav hälften hyresrätter. 
Bygget beräknas kosta x antal miljoner kronor och om planeringen håller ska det vara klart april 2019.

Övriga partier tycker ogillar förslaget av lite olika anledningar. De främsta invändningarna är dessa:

Moderaternas viktigaste argument mot bygget är...

Folkpartiets viktade argument mot bygger är... "

Osv osv

Om det parades med ett tvång att faktiskt svara på varandras frågor under själva debatterna skulle tröttheten som kommer över under dessa möten vara betydligt lättare att hålla borta.

Idag fyller själva debatterna ingen större funktion än att politikerna får tillfälle att visa upp sin retoriska förmåga. För det är ju knappast så att det ena eller andra partiet byter åsikt under pågående debatt. Alla som läst förslagen till besluten i förväg vet hur det går.

Många gånger känns det som att ingen av de 101 närvarande politikerna ens tänker lite grann på att de först och främst borde tala till stockholmarna i allmänhet. Jag menar, det skulle ju gå att använda talartiden till att förklara för stockholmarna varför man gör som gör.

Dålig och intern teater är en formulering jag ofta går upp i huvudet när jag sitter där på pressläktaren. 
Så borde det inte vara. 
Ett möte i fullmäktige behöver inte vara detsamma som underhållning men att det ska vara lätt att ta till sig och förstå vad som beslutas och varför, det borde vara ett minimikrav.

Dessutom måste det gå att effektivisera dessa möten. För finns det någon som egentligen gillar att hålla på att älta samma saker om och om igen (med viss variation) mellan klockan 10 och 22 under två dagar i följd?

Jag är skeptisk.

------

Här är tre artiklar jag skrev under mötet idag. (Jag orkade bara lyssna mellan klockan 10 och 17).

Förändring och tiggeri – två ord som inledde budgetdebatten

Mer från budgetdebatten: extremism och vikingamuseum

Så vill partierna bygga alla nya bostäder

En skyskrapa är ett hus som är så högt att det nuddar himlen. Svinhögt alltså. Ett hus som sticker upp högt över majoriteten av de övriga.
Så är det inte i Stockholm. Här är en samtida definition någonstans runt 17 våningar. Allt högre är skyskrapa, typ.
Jag bor i det här huset, 13 våningar högt. Fyra till och det skulle vara en skyskrapa enligt Stockholmsmått.
Om det stod på en åker skulle det förmodligen upplevas så, nu står det bland flera andra lika höga hus i en sluttning och intrycket blir mindre massivt.
Oavsett höjd älskar jag detta kvarter:  Bananhusen i Tanto.

Det har varit en lång arbetsvecka. Kanske för att den började med sviterna efter förra helgens personalfest och sedan trappades upp med regeringskris. Mitt i allt fyllde dessutom en morsa (min morsa) 65 år och det skulle ju firas såklart.

En bra vecka, absolut, men herre Jessika vad trött jag är nu.

Bara för att jag kan och för att jag här själv bestämmer om innehållet ska jag nu lista alla knäck jag skrivit den här veckan:

Katarinahissen kan bli blå

Stor förändring på Södra BB – barnmorskor protesterar

Länsstyrelsen vill behålla Bromma flygplats

Skarvarna kvar på Årstabron

Ingen ville betala tillräckligt för påvens hatt

Julkalendern med olaglig graffiti

Här är macken som lockar med cykeltvätt

Stockholms fetaste överdäckningar – här är hela listan (Tillsammans med min eminenta kollega Karin Winter).

Hon är arkitekten som prisas för sin debattlusta

Kvinna, 50, ansågs för gammal för att bli chef

Så laddar Stockholmspartierna för extravalet

Innerstadspanelen: Behåll Bromma flygplats

Nya hus ska avslöjas som klimatvärstingar

E-handeln inför jul får stan att korka igen med lastbilar

Ryktet var sant nu ska PUB bli hotell

Polisen som visiterade skinkor frias

Stockholm behöver "vintage friday" – inte "black friday"

Positiv syn på graffiti vid Zinken

Slussen-experter får hemlig summa

Lägenhet i Östberga totalförstörd i brand

Det blev 20 artiklar. I snitt fyra per dag. Kanske inte är så konstigt att jag är lite trött.

Nu ska jag koppla av med lite dansk hardcorepunk signerad Night Fever.

Och därefter Behemoth.

Jag har nu avslutat min måndagskurs i webbredaktörsskap. Jag tänker inte göra något utlåtande här utan konstaterar att den är över och att jag är tillbaka på jobbet imorgon. Där händer det grejer. I dag tändes äntligen nya sajten www.stockholmdirekt.se vilket är en responsiv och enklare variant än den vi haft tidigare. Dessutom lägger vi där ut alla Stockholmsnyheter på ett och samma ställe för den som vill ha det så. Det går fortfarande att surfa in på www.sodermalmsnytt.se och de övriga titlarna men det är inte längre ett krav för att skaffa sig totalkoll.

Jag passade på att bidra lite från kurssalen då en byggställning plötsligt rasade ner utanför lokalen och krossade en bilruta. Det fick bli en liten puck i tidningen.

Överlag förlöpte förstadagen fint med nya sajten.

Roligt är också att vår tidigare krönikör och vikarie @crj138 börjat jobba hos, liksom @sofipropp och inte minst klippan @goldgosse.

Dessutom har jag ju fått äran att jobba alldeles intill @micketoll och @karinulfsdotter, sådana jävla stjärnor.

Som pricken över i, hann jag köpa ett par nya springskor i dag. Jag återkommer med utlåtande efter premiärturen imorgon.

Det är ett alldeles utmärkt sätt att upptäcka andras och den ena staden genom att springa i den. Helst då åt nya håll än vad man är van vid. Idag testade jag att springa en dryg mil åt Nacka-hållet och det var ett bra drag. Kolla bara på gamla Sickla outlet jag sprang förbi, eller den skönt barackliknande thaikrogen i Nacka.
Vackra ställen jag aldrig sett förut.

Själva löpningen gick bra även om vänster vad började ömma efter cirka 15 kilometer.

Traditionsenligt kombinerade jag söndagsspring med podcasten #mattssonhelin De pratade en del om Aftonbladetrapporten. En aspekt som inte får utrymme är hur den kommer att påverka bilden av Aftonbladet som arbetsplats. Enligt mig ger rapporten en bild av Aftonbladet som en långt mindre rolig och kreativ arbetsplats än tidigare trott. 

En för mig mer glädjande sak med rapporten är att min arbetsplats ligger bra till på många sätt, just när det gäller att ta tillvara reportrarnas egna idéer och ha korta beslutsvägar.