14 kilometer i duggregn – bring this day on
Tvingade mig upp. Bra där att jag jagade bort tungsinnet innan det uppstått.
Tvingade mig upp. Bra där att jag jagade bort tungsinnet innan det uppstått.
Jag gillar den här baksidestexten väldigt mycket. Rubriken korvens bröd är fenomenal.
Det är något med det possessiva i uttrycket som gör det spännande. Det är en påse med korvbröd, bröd som man lägger korv i. Ändå presenteras de som korvens bröd. Korven äger bröden. Mäktigt.
Jag vill ser fler liknande livsmedelsbeskrivningar.
Det här är ett paket med filens flingor.
Det här är kaffets mjölk.
Det här är laxens lök.
Det gör liksom att flingor, mjölk och lök stiger i värde om de beskrivs så.
Det är inte bröd vilket som helst. Det är
korvens bröd. Hell yeah.
Vabbade idag. Gick en promenad med febrigt barn i vagn. Längesedan.
De två små barnen är hos farfar och farmor så det är ovanligt tyst och lugnt hemma. När jag gick upp i morse var det ingen annan som vaknade. Det gav en återblick. Jag fick ett sådant där hugg i kroppen jag får när ett gammalt minne som varit undanstoppat slår till.
Jag hamnade i Kallebäck i Göteborg. Jag bodde i en lånad lägenhet den sista terminen på JMG. Vi hade flyttat till Stockholm under praktiken på DN och bestämt oss för att vara kvar där. Det här var min sista tid i Göteborg och jag var ensam på morgnarna.
Helt själv.
Jag gick runt där i lägenheten med utsikt över en stor väg och tänkte. Varje morgon. Oavbrutna tankar.
Jag tyckte mycket om det.
Nu får det mig mest att känna mig vilsen. Jag börjar göra grejer på morgonen som jag aldrig annars gör. Vilket gör att jag blir försenad.
Det är jag ju i och för sig alltid. Men känslan är annorlunda.
Normal 0
21
false false false
SV X-NONE X-NONE
/* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:“Normal tabell”; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-priority:99; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin-top:0cm; mso-para-margin-right:0cm; mso-para-margin-bottom:8.0pt; mso-para-margin-left:0cm; line-height:107%; mso-pagination:widow-orphan; font-size:11.0pt; font-family:“Calibri”,sans-serif; mso-ascii-font-family:Calibri; mso-ascii-theme-font:minor-latin; mso-hansi-font-family:Calibri; mso-hansi-theme-font:minor-latin; mso-fareast-language:EN-US;}
 |
| Kungsholmsbon Lena fotograferar Instagram-träden. |
Det brukar vara segt på arbetsveckans första dag efter långledigt men det var som om vi hunnit bli lite sugna.
Det blev en ganska rask tisdag.
Elbilar, ny veganfoodtruck, Bajens damer och SD-bråk.
Och solen sken! Det var ljust ute! Nu tar vi fan sikte på sommaren.
Avslutar hela konkarongen som brukligt: med att sitta vid köksbordet och skriva artikel för kommande vardagsmorgon. Det var okej den här gången, jag hade det mesta hemma.
Helgen har varit fantastiskt bra. Torpet visade upp sig i all sin vårprakt och det drog ordentligt i sommartarmen. Jag sågade ner ett par träd (förvuxna syréner) av bara farten.
Jag hann springa 27 kilometer längs gamla Katrineholmsvägen också, hänga med ungarna, spela Uno med vuxna familjemedlemmar samt äta mycket mat. Inte så mycket godis tyvärr men desto mer efterrätt.
Jag gläds fortfarande åt min Mästarnas Mästare-tisha och hade den på mig när jag besökte min gamla mormor i förmiddags. Hon lade märke till den minsann.
 |
| Jag hoppas att ni lyssnar extra noga på vad Lejnegård säger i Eftersnack. |
Så jävla grann. Där den står på den sörmländska myllan.
 |
| Den osannolika vinsten. |
På trafikskylten vid Lignagatan.
Alla över femton år plötsligt försvinner. Kvar blir en värld av bar, varav några med svårkontrollerade superkrafter.
Jag har börjat läsa Gone. Den börjar bra.
##
Förresten så fortsätter den här märkliga storyn om Mästarnas Mästare och t-shirten.
Idag jag ett mejl från SVT där de skrev att tröjan var på väg och att de gärna ville läsa upp mitt mejl (som är i stort sett samma som min bloggpost i ämnet) i nästa vecka Eftersnack.
De tyckte det var en kul grej.
Dessutom vill de se mig iklädd tröjan.
Jag tänker att det är som att hjälpa en kollega typ.
Jag lär ju göra det.
Stötte på den här idag. Den står på Einar Mattssons kontor på Rosenlundsgatan.
Kul ändå.
Fick till ett långpass med Magnus idag. 26 kilometer i svidande regn. Det var ingen höjdare faktiskt. Och ont gjorde det i fötterna. Men efteråt: such a boost.
Målet var att ligga på i snitt 5.15 per kilometer i snitt. Vi höll lite snabbare fart tills vi passerade 15 kilometer. Då hade vi plötsligt tappat till 5.19. Men vi ryckte upp oss och ökade resterande 11 kilometer så när vi nådde målet blev slutsnittet 5.12.
#
I förmiddags tog jag med elvaåringen till Science Fiction-bokhandeln. Den bok vi skulle ha var slut. Vi köpte två andra istället. Jag köpte också en. Jag är helt värdelös på Sci-Fi men fick lite feeling och tog en med säljande omslag. Den är skriven av en Grant och ska vara en modern Lord of the flies-historia typ. Efter apokalypsen. Allt internet borta. Alla vuxna borta. Bara muterade djur och barn.
Bådar gott.
Dessvärre lär jag aldrig läsa den.
Kolla in min briljanta idé till klädmärke. En pastich på det klassiska Stüssy
Ibland är det så jävla svårt att skriva. Varenda ord skaver och meningarna blir långa. Utan tydlig innebörd.
Då behöver man en paus.
Från att skriva.
Dessvärre är det inte alltid man kan ta paus.
De gångerna ska man gå på kärnan. Bara skriva det nödvändiga.
Tar en ny selfie till Twitterbion.
Lyssnar på halva #detpolitiskaspelet
Pratar med syrran Johanna.
Mina ögon känns som drogögon. Av tröttheten.
Fick ett oerhört trevligt samtal idag. En typ av läsarsamtal som i stort sett aldrig inträffar. En man ringde och sa: "Jag har läst din artikel om laddhybridbussar. Jag hittade den precis nyss. Den svarade på alla frågor jag hade. Tack för det".
Sedan var samtalet över.
Fantastiskt. Han ringde bara för att tacka för en bra artikel. Det gjorde mig genuint glad.
Fick faktiskt ett annat mycket fint beröm idag. Inte direkt riktat till mig, men jag tar åt mig. Fredrik Strömberg skrev på Twitter:
"Alltså, fan vilket bra jobb @StockholmDirekt gör på nätet nuförtiden. Såna jäkla props för det."
Det värmer verkligen. Särskilt en dag som den här när det varit lite nyhetstorka och kreativiteten inte på topp.
Imorgon tar vi nya tag. Världens bästa Ingress är ännu inte skriven.
Glöm din dröm är mitt favorituttryck just nu. Jag skrev det i en ingress i dag men min kollega Karin tog vänligt med bestämt bort det. Jag protesterade högljutt men inte på allvar. Det passade inte perfekt i sammanhanget. I andra sammanhang däremot, nästan vilket som helst, funkar det alldels utmärkt.
Vill du följa med på Band of Horses?
Glöm din dröm.
Vill du ha en spark i munnen?
Glöm din dröm.
En annan kollega – chef rättare sagt – tycker att “bowla med gamar” är ett fantastiskt uttryck. Det förstår jag ingenting av men bilden det skapar är ju kul. Bowlande gamar. Känns hotfullt.
Jag ska försöka peta in det också någonstans. I en artikel.
För övrigt har jag skaffat den här Carousel-appen som är knuten till Dropbox där jag sparar alla mina bilder. Den visar automatiskt vad jag gjorde just i dag för ett, två, tre och fyra år sedan. För två år sedan idag besökte jag Tjuvgods på Valla torg. Där träffade jag den här trevliga mannen, Curre Cederström.
// AJ
Jag undrar mycket över det. Varför är det så synd om mediajätten Mittmedia och deras tidningar (Dala-Demokraten, Arbetarbladet, Sundsvalls Tidning med flera)?
AnnaKarin Lith, redaktionell chef på Mittmedia, är irriterad. Hon anser att Sveriges Radio snor nyheter och läkare i och med SR:s satsning på lokala webbnyheter. Lith verkar också vara förbannad på utvecklingen i mediabranschen i stort. Tro fan det, det går ju inte längre att tjäna pengar per automatik genom att ge ut en lokaltidning.
I det senaste avsnittet av Mattsson & Helin refererar Thomas Mattsson till något Lith har sagt på nyligen. Att det kanske vore lämpligt om Mittmedia fick ta del av public service-pengar för att göra det som Sveriges Radio gör idag: lokala nyheter i radio.
Det kan inte vara rätt väg att gå.
Även om det gör ont med förändring och även om det innebär att journalister blir av med jobbet så måste det enda långsiktigt hållbara bara att lokaltidningar lär sig stå på egna ben. Att göra bra journalistik som folk läser och är beredda att betala för på det ena eller andra sättet. Och då menar jag inte genom att upprätta betalväggar. För betalväggar är skit.
Vad är det som säger att lokaljournalistiken skulle försvinna helt ovanför Dalälven om Mittmedia lade ner?
Det vore tråkigt ja. Folk skulle bli av med jobbet och ha svårt att hitta ett annat. Men skulle det innebära att lokaljournalistiken försvann?
Jag tvivlar på det.
Thomas Mattsson verkar lite inne på det spåret. Att det är värt att sanktionerna stora räddningspaket för att behålla Mittmedia. Men jag håller mer med Jan Helin i det här fallet, som säger att "journalistiken finner ständigt nya vägar" och att "det finns mycket kreativitet där ute".
Om man tror på det, då kan det inte vara krisläge för journalistiken. Gamla mediehus tidigare affärsmodeller däremot hör klockan klämta.
Lisa Bjurwald är skitbra i senaste avsnittet av #abpodd. Det är inte intervjuade Hanna Stjärne, SVT:s nya vd. Hon verkar inte vara så intresserad av att svara på frågor. Hennes grej verkar mer vara att lägga ut texten på egen hand. Tyvärr gör hon det inte på ett så intressant sätt.
Bjurwald – Stjärne = 1–0
