← Home About Photos Now reading Work Archive (2011-now) Search
  • Listfail och Kurt blir elak #blogg100



    Jag börjar bli en sådan där jävel som inte svarar på sms och mejl. Det är inte för att vara dryg eller skicka ut några signaler utan enbart för att jag har så många grejer på gång samtidigt. Det är egentligen inte möjligt att göra flera saker på samma gång men närminnet blir översvämmat till slut när man bara fyller på och fyller på. 
    Jag har testat listor men det i sig blir ytterligare en grej att göra, fylla i, ändra, ta bort och skriva upp nytt. Så det går sådär med listor. 
    Alltså: Jag glömmer en jävla massa. 
    Å andra sidan: Jag får också mycket gjort. 

    ###

    Idag var så späckad att jag knappt minns vad jag gjort. Mina bilder i mobilen skvallrar. Besök på Östra Real, ett antal telefonintervjuer, cykling genom stan. Hem till ungar och sjuk fru och lite kvällsjobb. 


    Jag tog ett snack med några elever på Östra Real. De älskade att bli fotograferade. 

    Jag läser Erland Loes "Kurt blir elak" för barnen när de ska sova och skrattar högt. Kurt har en gul truck och drömmer om att bli rik. Hans fru varnar honom för att bli rik ety det gör folk elaka. Kurt räddar livet på en matros och får en diamant som tack. Den är stor som en fotboll och plötsligt har Kurt 50 miljoner kronor. 

    Sedan börjar det gå utför. Kurt har lovat att inte bli elak den dagen han blir rik men vad är löftet egentligen värt?

    ###

    Vid sängen ligger ett vykort. Det är från min bror. Han är i Asien och dyker. 

    Jag sätter klockan på svintidigt och släcker lampan. 
    → 10:59 PM, Apr 20
  • Den här fula bilen gjorde mig glad #blogg100

    Skulle ha åkt på Cannibal Corpse men sket i det. När det blev dags hade jag inte längre någon lust. 


    Det tar emot lite allmänt sådär. 

    Men när den här bilen körde om mig på Skeppsbron idag och då blev jag glad. 



    Slängde ett getöga på ett tv-program som hette typ Världens bästa hamburgare och det var uselt.

    Sedan kom min fru hem. Då blev jag glad. 

    ###

    På jobbet har jag kollat in nya KMH och det fint även om inte en jävel brydde sig om artikeln. 

    Sedan skrev jag lite annat och tryckte in en springrunda på lunchen. Passade på att lyssna på Stadspodden.




    → 11:14 PM, Apr 19
  • Missade Night Birds, tar sikte på Cannibal Corpse

    Körsbärsträden blommar utanför redaktionen. Rosa färgexplosion. Tog en pliktskyldig bild när jag kom tillbaka efter lunchpromenad på Gärdet. 



    Trodde jag skulle åka till Nalen efter jobbet idag för att se Night Birds men det visade sig att alltihop var IGÅR. Jag som fan hade köpt biljett i förväg och allt. Jävla skit vad dålig jag är på kalenderhantering. Det får bli Cannibal Corpse på Frysen imorgon istället. 
    Det är hälsosamt med gutturala vrål om mord och ond bråd död, det har jag alltid sagt. 

    Mindre hälsosamt är det att titta på presskonferenser som den Stefan Löfven höll idag. Jag tittade i mobilen på jobbet. Plågsamt. 

    → 11:07 PM, Apr 18
  • Gött samtal om livet och nagelband #blogg100


    Gymmade en stund. Det var fan så mycket jobbigare och tråkigare än vad jag ger sken av på den här glättiga selfien. 

    Jag hade ett så himla bra samtal med en granne idag. Våra barn är jämngamla och var ute på gården och lekte så jag bjöd ut honom på kaffe och kladdkaka i solen. 
    Vi pratade om viktiga saker. Om relationer, konsten att få vardagen att gå ihop och om barn. 
    Det var ett mycket bra samtal. Ett sådant där samtal som man efteråt bär med sig och kommer att tänka på igen, kanker referera till i samtal med andra. 
    Det är en ynnest att ha grannar som blivit vänner. 

    ### 

    När sonen var på dans idag satt jag utanför och läste en stund i "Tänka, snabbt och långsamt". Den är intressant. Det heter att vi lever i en rationell tidsperiod men snacka om att den uppfattningen får en kall iskallt vatten över sig här. Upprepade felslut baserade på förhastade slutsatser är snarare det som samhället bygger på  enligt författaren. 

    ###

    Mina sexåringar gillar intellektuella diskussioner. Idag om nagelband. 

    "Tänk om nagelbandet kunde blir längre än nageln."

    "Då skulle man kunna göra en rulle av nagelbandet."

    Word!




    → 10:12 PM, Apr 17
  • Jag minns när jag döpte mig, jag var 13 år #blogg100


    Sofia kyrka i Sofo.

    Det har varit dåligt med bloggandet några dagar. 
    Det har blivit några pliktskyldiga inlägg strax före midnatt för att inte spräcka blogg100-sviten men inte mycket mer. 
    Jag har varit trött och stressad och inte haft tid att reda ut tankarna. 
    Idag är en bättre dag. Den har bestått av familj och vänner, mat och vin.
    Det började med dubbeldop i Sofia kyrka. Min kompis M och hans ofru skrev in sina barn i församlingen enligt konstens alla regler. Prästen var överlycklig över två nya medlemmar och föräldrarna stolta och glada över att ha samlat alla på en och samma plats. 

    Jag satt och lyssnade på prästen och tänkte på när jag själv döpte mig. Jag var tretton år och gick i konfirmationsundervisning i Julita kyrka. Prästen hette HG och älskade att åka på skidresor men inte lika mycket att svara på de svåra frågorna. Jag var en skeptisk elev. Ville på allvar komma fram till om det här med kristendomen med Gud och Jesus var för mig. Tiden gick, HG planerade skidresan med alla konfirmander och jag blev alltmer villrådig. Skulle jag hoppa av nu, när jag ändå ägnat söndagar i en hel termin åt att gå i kyrkan? Jag hade ju inte fått några svar på frågor som hur vet man att Gud finns? Hur vet jag att jag tror? Varför ska man tro på Gud? Hur ska man se på allt våld som skett och sker in the name of God?

    Jag gjorde det fega. Jag stannade kvar. Bestämde mig för att konfirmera mig och odöpt som jag var också döpa mig. 

    Jag minns hur jag stod där framme klädd i vit särk (?) och vattnet på huvudet och välkommen i församlingen. Det var mamma, pappa min syskon och några vänner till familjen. Det kändes lite märkligt. Men jag gjorde det. Efteråt ville jag inte tänka så mycket på det. 

    Skidlägret var kul och konfirmationen som en skolavslutning. Fnissig. 

    Allt det där tänker jag på i Sofia kyrka. Prästen pratar om de heliga traditionerna och om vikten att döpa sina barn. 

    Jag känner att det inte är för mig. Jag känner mig mer okristen än någonsin.
    Men jag fördjupar mig inte i det, utan koncentrera mig på mina vänner, deras barn, släktingar och familjer. Det är fint.
    Festen efteråt, i församlingslokalen är varm och uppsluppen. Jag hälsar på M:s och L:s föräldrar och det är gott att få ett ansikte på dem. Jag hinner prata med två andra nära vänner som jag träffar alldeles för sällan och barnen äter tårta till lunch och får gasballonger och allt är allmänt jävla trevligt. På riktigt genuint trevligt. Så där så man blir varm och glad i hjärtat. 

    Doppresenterna är oöppnade när vi går. I våra ligger varsin bok till de nydöpta. En nyskriven barnbok om feminism. Ett exemplar till flickan. Ett exemplar till pojken. 

    Jag, min hustru och tre barn knallar glada hem över Södermalm. 
    → 9:49 PM, Apr 16
  • Kollar Dimma @ Melody Box


    Melody Box. Vilket ställe.

    Dimma spelar. Vilket band. 

    Slut på meddelandet. 


    → 10:59 PM, Apr 15
  • Så stoppas en slips ner i brallorna #blogg100


    Bläddrar morgontidningarna först på sena kvällen. Ska erkänna det är så det brukar vara. 
    Fastnar på denna underbara bild på Percy Barnevik. Kolla slipsen! Den sitter i brallan! 
    Så vågar bara en man av Barneviks status sporta grejerna. 

    ###

    I övrigt är jag stressad som en hund. 


    → 10:41 PM, Apr 14
  • Brist på kultur #blogg100

    Slänger ett getöga på TV4 Nyheterna och ett annat på Sex and the city. På broadcast-tv. 

    Jag har lyssnat på ett halv avsnitt av Tv med Luuk men i övrigt har det varit väldigt dåligt med kultur. 
    Det har varit så en längre tid. Film till exempel. När såg jag en hel film senast? Någon biofilm med barnen. Tecknat säkert. 

    Det är inte bra. Dåligt för intellektet. Dåligt för fantasin och kreativiteten. 

    Å andra sidan beror ju allt som vanligt på hur en definierar saker och ting. Om det är kultur att pilla på sin Iphone är jag kulturkonsument de luxe. 

    Här är är några bilder jag knäppt under min arbetsdag på olika håll i stan. 



    En rånad butik i Vasastan.



    En bro som målas vit. Vid Centralen. 



    Några färjor i strejk-Stockholm. 



    Och så världens godaste senap. Den åt jag på kvällsmackan. 

    → 11:43 PM, Apr 13
  • Vaknar ledbruten i dotterns säng #blogg100


    Den tar slut ibland, energin. Att vara “på”, glad, en uppmärksam pappa och en god kollega. För att inte tala om varm och närvarande make.

    Jag somnar i dotterns säng efter att jag läst saga. Vaknar en och en halv timme senare med ont i axeln och huvudvärk.
    Min fru säger åt mig att gå och lägga mig på riktigt. Jag gör det – med dåligt samvete för att inte ha orkat göra allt jag borde. 


    → 10:23 PM, Apr 12
  • Snabbskriver en artikel lutad mot ett träd utanför Rosenbad

    Han såg inte särskilt knäckt ut idag, den gamle S-ministern Anders Sundström. Jag var en av alla journalister som såg honom prata om sin  utredning av Bromma flygplats på en pressträff på Rosenbad idag. 

    Han var rak i ryggen och verkade rätt munter. Antar att han gillar flygplan. Eller vad vet jag, han kanske går igång på att lägga ner flygplatser. Han presenterade hursomhelst förlag på båda sakerna samtidigt. Arlanda bör ha mer flygplan och Bromma inga alls. 


    Det var kul att vara i Rosenbad, där har jag aldrig tidigare varit på pressträff. En fick ju gå igenom larmbåge och allt. Fullt med reportrar var det. Så fullt att jag blev tvungen att hoppa in i mitten av en rad med stolar, en plats i mitten är inget jag föredrar, men det blev okej. Jag hamnade bredvid Birgitta Forsberg på DN  vilket jag inte vetat om hon inte varit så artig och presenterat sig. Hon gillade för övrigt min G-Shock som jag numera bär som en del av kroppen, like it was 1998 again. 

    Jag ställde ett par frågor till Anders Sundström och fick ett bra svar och ett som inte gick att använda. 50-procentig utdelning! Det får man vara nöjd med. 

    Jag gick ut snabbt när allt var klart för att ringa trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP) i Stadshuset och höra hur han såg på Sundströms giv. Jag satt på en bänk i solen utanför Rosenbad och gjorde intervjun. Det var så ljust ute att jag hade svårt att se dataskärmen så när jag skulle skriva min artikel var jag tvungen att sätta mig mot ett av träden i stället för att få lite rätt placerad skugga. 
    Det gick det med. 
    Sedan ville jag gå hem, men det fick jag inte. Klockan var ju bara lunch. 

     






    → 10:21 PM, Apr 11
  • Vissa dagar måste man älska Stockholm lite extra #blogg100



    Jag reser på mig klockan 7.30. Eftersom jag lyckats vakna är det bara att köra som planerat. Jag smyger upp, struntar i kaffe och lyckas komma iväg utan att väcka de andra. 
    Det blir en av de bästa löparrundorna på länge. Det är klart, kyligt och soligt. 
    Jag lyssnar på I huvudet på en banbrytare (idag igen!) och springer Södermalm runt. Stannar i utegymmet i Tanto och gör jobbiga grejer med ben och armar.

    Det rensar huvudet. Jag kommer hem glad. 

    ###

    Jag läser om en av mina bästa vänner i Svenska Dagbladet. Johannes Heldén har fått ett uppslag för sin senaste bok Astroekologi. Mäktigt! 


    Jag och Tjurn var ute och drack öl med honom samma kväll boken kom från tryckeriet och Johannes hade av förklarliga skäl att sluta bläddra i den på jakt efter korrfel. Om det fanns några verkar de inte fått så stor inverkan på helhetsintrycket. Det är en fin intervju. Jag har inte själv hunnit läsa boken men med fullkomlig opartiskhet och objektivitet kan jag säga att den är fantastisk. 

    Intervjun i SvD går att läsa här


    ###

    Jag följer med sonen till Gamla stan där han går på dans. Vi cyklar genom stan och tittar på folk, stannar till på Mormors gatukök och äter en korv och kommer en kvart för tidigt. Vi har trevligt. Vi sitter och pratar om ditten och datten tills lektionen börjar. I vanliga fall brukar jag se både Marcus Birro och Andy, trummis i Victims, men idag ser jag ingen av dem.
    När sonen samma läser jag Daniel Kahnemans “Tänka, snabbt och långsamt”. En av alla de där “must reads” jag inte hunnit med. Den är intressant, men är inget man slöläser sådär lite snabbt. 

    ### 

    Vi fortsätter eftermiddagen i Kungsan. Hänger i solen och strosar igenom en vikingamarknad med svärd, kryddor och torshammarhalsband av alla sorter. Det är en ansenlig andel besökare som bär skinnjacka, hårdrockströja och kängor. Gyckleri och heavy metal ligger väldigt nära varandra vissa gånger.
    Jag är gladast för Delicatoglassen. 



    En bra mening i “Tänka, snabbt och långsamt”:

    Vi kan vara blinda för det uppenbara, men vi vi är också blinda för vår egen blindhet. 

    ###

    Cyklar hem med ungarna i lådan. I Götgatsbacken hör jag en man komma upp jämsides och säga “Hej Andreas”.
    Det är Patrik Qvist. Han kör gubbcykel med en blå låda bak på pakethållaren. En skateboard är fastspänd över alltihopa. 

    – Jag ska till Högdalen och åka lite. Och sätta upp lite plastmuggar, säger han och ler. 

    Han lämnar oss bakom sig och kör vidare mot Skanstullsbron. 

    ###

    Vi stannar i Fatbursparken och klättrar på den torrlagda fontänen. Min som frågar varför konstnärens namn står skrivet spegelvänt. Jag kan inte svara. 
    En man sitter på bänken vid gångvägen och spelar dragspel. Han har en uppslagen koffert framför sig. Jag lägger en guldtia i väskan och ser honom i ögonen. Vi nickar mot varandra. Det är de enda kontanter jag har på mig. 

    På toalettstugan i parken sitter en skylt med texten affischering förbjuden. Jag blir upprörd men nöjer mig med att visa missnöje genom att lägga ut en bild på dumheten på Instagram. 



    ###

    Solen skiner fortfarande. Vi drar ner persiennerna när vi käkar middag. Jag drömmer mig bort till öppna fält och grusvägar och Helene tycks göra samma sak. Fast kanske hon ser mer av ett grönsaksland framför sig. 

    – Det börjar närma sig, säger hon. 

    → 9:33 PM, Apr 10
  • The ugly truth #blogg100


    Jag sitter och tittar på en dålig romcom på TV3 och jag älskar det. Egentligen är det vad jag velat göra hela dagen, från morgon till kväll. Jag ville inte gå upp ur sängen i morse. Det var en sådan dag. Men det var jag ju tvungen att göra såklart. Handla mat. Laga mat. Handla mat. Packa in tvätt. 

    Men det var fint ute. Soligt och kallt. Jag gick till Ica Aptiten och lyssnade på I huvudet på en banbrytare och ja, jag gillade det. 

    Tänkte träna ett kort tag men fattade ett beslut och sket i det. För att det kändes så jävla tråkigt och för att jag kände mig så jävla trött. Det var ett bra beslut. 

    Jag sitter i soffan och kollar på The ugly truth med min fru och det är vad jag velat göra hela dagen. 




    → 10:30 PM, Apr 9
  • Braskande nyheter: StockholmDirekt Årets Lokalsajt

    This just in från min hustru och kollega: Tidningen Liljeholmen/Älvsjö har vunnit priset Årets etta på kvällens Gratistidningsgalan i Stockholm.

    LÄS ÄVEN Dubbelt guld 


    Kul! Den ser ut så här.


    Artikeln knäcket handlar om kan du läsa här. 

    Minst lika roligt, läs ännu roligare för min egen del. StockholmDirekt.se vann pris för Årets lokala sajt på samma gala.

    Yes!



    Södra Sidan var nominerad i kategorin Årets Lokaltidning, men den titeln knep tyvärr Nacka Värmdö Posten
    → 10:16 PM, Apr 8
  • Getterna som sjunger Queen och fredagströttheten #blogg100



    Vad mäktigt det är att få skratta mycket. Ni vet så där mycket så att tårarna sprutar och hur man får magkramp.

    Idag hade vi en sådan skrattfest på jobbet. Min kompis Arne postade en film på Facebook, en mashup av Queens Bohemian Rapsody och ett gäng bräkande getter. 

    Så kul. Jag minns inte när jag skrattar så mycket sist. Det var något med bräkandena och ansiktsuttrycken.

    Jag vet också att det klippet aldrig kommer att bli lika roligt igen. När man uppnår det där glädjeruset så är det en gång det sker kring samma grej. 

    Min kollega Clarence konstaterade samma sak. "Jag kommer visa det här för Elin hon kommer bara... hmmm haha kul, typ."

    Men det är okej för det var ju kul första gången och man kan tänka tillbaka på det och tänka på att det var kul och nästan börja skratta igen.

    Med vetskap om att jag nu vridit upp förväntningarna för högt: här är videon. 


    [youtube [www.youtube.com/watch](https://www.youtube.com/watch?v=uBFZeW-MxZY])

    ###

    För övrigt är talskript-funktionen, eller vad den heter, i Iphone riktigt bra. Du trycket på mikrofonsymbolen i Anteckningar-appen och vips kan du prata in dina anteckning – som genast blir skriven text! Halva det här inlägget är gjort på det sättet, sedan blev jag tvungen arr sluta prata högt för mig själv för att inte störa ungarna. Kom ihåg att säga orden för "punkt" och "komma" etc. 

    ###

    Tröttheten som slog till med full kraft idag när jag hämtar ungarna från skolan var inte nådig. Jag låg blick stilla i en halvtimme, sedan var jag tvungen att resa mig för att tvätta och laga middag. 
    Efter lite nudelsoppa, några koppar kaffe och tre fyra fem stadiga nävar popcorn känns det bättre igen. 
    Imorgon är det lördag. Då tar vi nya tag. Med lördags mått mätt. 

    → 10:01 PM, Apr 8
  • Tänk om en älskade ett fotbollslag ändå - eller?

    Jag har försökt med amerikansk fotboll också.

    Vad mycket lättare det måste vara att få uppleva de starka känslorna i livet. Att vrida sina närhår och storböla när det går dåligt och skrika i falsett på glädjefyllan när det går bra. Att ha vissa regelbundna ceremonier i tillvaron att se fram emot varje match-dag. 
    Jag har aldrig ens varit i närheten av det. Och jag tänker att om det inte finns nu kommer det aldrig gå att hitta. För hur skulle jag kunna jobba upp en sådan känsla av viktighet för ett fotbollslag nu? Omöjligt. Jag skulle ju behöva börja med något så basalt som att välja lag. 
    Jag har försökt tidigare, men nej. Jag gör det inte igen. Det finns en massa parametrar man kan gå på; geografi, vänkrets, färger, stil men i grund och botten är ju allt det där kosmetika. Det är ju som att försöka övertyga sig själv om att vara kär i någon genom att stapla rationella argument på varandra. 

    Nej jag är och förblir en fotbollsimbecill. Men jag kan känna viss avundsjuka när människor i min närhet, oftast män men inte bara, pratar med stort engagemang, värme och genuint intresse om ett lag, en spelare en bragd. De pratar oftast om ett vi. Kanske är det där någonstans det börjar. Jag har alltid haft svårt för sammanhang där det finns en väldigt stark känsla av att vilja hålla ihop den egna skaran till skydd mot de andra som är något annat. 
    Men så tänker man inte om man är AIK, Bajen eller DIF. Då är det VI, den stora FAMILJEN.


    Hur mycket jag skulle vilja går det inte. Det räcker med den familj jag redan har.

    ###
    För övrigt är jag glad att jag fått medhåll av flera cyklister när det gäller det här idag.

    Hävdar att detta är det bästa sättet att cykla vänster på denna omöjliga plats. #08pol
    Ett filmklipp publicerat av Andreas Jennische (@a_jennische) Apr 7, 2016 kl. 1:13 PDT

    → 11:10 PM, Apr 7
  • Ja det är okej att du refererar till min blogg #blogg100

    Jag slogs av det häromdagen, när jag hörde en kollega säga att han “sett det” när jag berättade om något jag gjort eller varit med om. 


    Samma dag hörde jag något liknande igen. Eftersom jag halkat in på det här äktenskapsämnet (mycket spännande) så händer det ju att jag skriver en del om min kära hustru här ibland. Hon stod och berättade för en gemensam vän om en specifik händelse (som jag bloggat om) och vännen ba: Ja jag läste det… någonstans, på Facebook eller så. 

    På Facebook? Pyttsan. Det var eder favoritblogg CA:AN:JE som varit framme. 

    Jag har en teori om varför det är så här. 

    En blogg som den här, med ett blygsamt antal läsare jämfört med riktiga bloggare och med ett ofta dagboksliknande anslag, betraktas inte som lika offentligt som exempelvis ett inlägg på valfritt socialt medium. Lite märkligt med tanke på att det är en blogg, fullt synlig på INTERNET, men min känsla är ändå den. 

    Härmed vill jag bara göra klart. Denna blogg, hur pruttig eller personligt det än blir finns ju till för att läsas. Jag skriver här enbart för mitt eget höga nöjes skull, men om jag ville bevara det för mig själv hade jag använt en old school diary. 

    → 10:25 PM, Apr 6
  • Back @ IPhone - den här appen är skälet #blogg100


    Swype går att ladda ner här. Bilden är en skärmdump när jag skriver med Swype i en annan favoritapp: Evernote.

    Jag har haft en android-mobil de senaste två åren men har nu gått tillbaka till IOS och Apple med en Iphone 6S.
    En stor anledning till varför jag gillat min Sony Xperia har varit att det är lätt att skriva på den. Den har en inbyggd swipe-funktion som gör det lätt att liksom dra fram orden över skärmen. 
    Till min glädje har jag upptäckt att det nu finns en välfungerande app för Iphone med samma funktion. Den heter Swype och kostar en tia. Du hittar den här.

    Det är ovärderligt att kunna skriva snabbt på mobilen. Jag gör ofta intervjuer enbart med hjälp av anteckningar i mobilen och de flesta av mina blogginlägg skriver jag också mobilt. 

    Testa!

    → 11:28 PM, Apr 5
  • Jobbar mobilt #blogg100

    Ute på fältet. det vill säga Centralstationen

    Det här var tänkt att bli ett långt och välskrivet inlägg men idag har jag verkligen skäl att hålla det kort. Jag har jobbar 9-22 och skrivit om både nya pendeltåg, Bajenmarschen och Stockholms kommunfullmäktige.
    Jag är med andra ord jävligt trött.

    Jag har tidigare gjort några inlägg här på bloggen som handlar om hur du blir en snabbare och mer effektiv reporter och idag tänkte jag bygga ut det med lite fler tips. Men det blir bara ett.

    Skriv där du är.

    Om du varit på en presskonferens, åk inte tillbaka till redaktionen direkt efteråt utan sätt någonstans nära och skriva direkt. Idag till exempel var jag på Centralstationen för att kolla in Stockholms nya pendeltåg och efteråt satte jag mig på en av bänkarna i entréhallen. Det är obekvämt och lite slamrigt men det finns poänger ändå.

    1 Du får ut grejen fort.

    2 Eftersom du inte vill sätta på den där obekväma platsen längre än nödvändigt tvingas du nyttja dina journalistiska förmågor till max. Det viktigaste först. Skippa allt onödigt.

    3 En liten varningsflagga. Det finns en risk att du blir lite för snabb. Läs igenom ordentligt.


    → 11:25 PM, Apr 4
  • Smygjobbar #blogg100

    Det har varit fullt upp idag. Barnvakteriet gick som på räls men man blir ju lite trött ändå. Sedan var pang på städning av hela lägenheten som såg ut som skit och en kort löprunda (svinjobbigt, jag vet inte vad som hänt med min kropp) och middagsfix, nattning av egna barn och lite söndagsjobb.

    Eftersom jag satt och jobbade en bra stund med en artikel som ska publiceras i morgon bitti blir det ett kort inlägg. Men artikeln blir okej.
    Förresten så har jag ägnat en stund åt att sprida den här också. Det fick bra. Det är många som vill läsa om Bajenmarschen och dess konsekvenser för trafiken.

    ###

    Dagens podlyssning: Breakit. Initierat och personligt om start up-världen. Lite vid sidan av vad jag själv jobbar med men ändå intressant.

    → 11:03 PM, Apr 3
  • Intensiv lördag och äktenskapets parallell-dilemma #blogg100

    Läsvärt
    Det finns mycket att säga om den här dagen. Men det blir en kortversion. Jag har gått på barnkalas med tvillingarna och min systerson. Den senare har jag ansvaret för till imorgon och det är första gången vi hänger på tu man hand.
    Vilken seger så här långt! 
    Bara glada miner, mycket ätande och lek samt det viktigaste av allt, barnet sov vid 19.34!

    ###

    Morgonens löprunda var fin men det är inte alls så kul som det borde att springa just nu. Jag lyssnade på Det politiska spelet och avslutade allt med en stund på utegymmet vid Tanto. Jag är verkligen FÖR utegymmen här i stan. Tufft och billigt. 

    ###

    Dagens SvD-reportage om Libanon var värt att läsa.

    ###

    På äktenskapsfronten har det roddats på två olika scener idag. Jag har haft fullt upp med systerson och småbarnskalas och Helene har haft fullt upp med loppisfix med storsonens klass. En klassisk "jobba parallellt-lördag" alltså. Det är inte att föredra men livet låter sig inte alltid synka perfekt som ni vet. Ibland kan det ju gå flera veckor på samma vis. Det är en utmaning. Det svåra är inte att jobba parallellt, det svåra är att jobba parallellt utan att tappa bort varandra. Skräckscenariot är ju det som tusentals romaner, filmer och teaterpjäser (tror jag) handlar om. Att du plötsligt står där framför din partner som du levt ihop med hur länge som helst och ba: Vem fan är du?

    ###

    Atladottir & Bjurwald är tillbaka i podsfären.

    → 7:54 PM, Apr 2
  • Ode till Lars Epstein och middag för sex barn #blogg100


    Hotelldirektör Peter Storckenfeldt på invigningen av Continental. Och vem är det som skymtar till höger? Eppe!

    SVT Nyheter Stockholm har ett fint reportage om Lars Epstein idag, en mycket trevlig man som jag haft nöjet att jobba ihop med på DN en period och som jag stöter ihop med titt som tätt på pressträffar och liknande. Senast idag faktiskt, på invigningen av nya hotell Continental. 
    Den artikeln går att läsa här.
    Lars Epstein är en av stans bästa lokalreportrar tycker jag. Inte för att han gör stora avslöjanden utan för att han är på plats och skildrar skeenden (ofta genom att närvara på medborgarmöten och liknande). Han har en personlig stil som är svår att inte gilla även för den som kanske inte alltid håller med.
    En nördig och kul detalj är att jag sällan ser honom anteckna (utom kanske vid bevakning av kommunfullmäktigemöten). Sådant gillar jag. När man kan fånga grejen ändå, utan ordagranna citat.
    Det är alltid lika kul att träffa honom på fältet.
    Dessutom, karln gick i PENSION för ÅTTA år sedan. Ändå jobbar han mer än många andra.
    Och idag har jag nöjet att få jobba ihop med hans dotter Mimmi Epstein. Fint det med.
    ###
    På hemmafronten var det fullt ställ idag. Tvillingarna hade med sig en kompis hem på middag och storsonen två. Totalt sex barn vid middagsbordet alltså. Tur jag rutinerat roddat för tacos. Det är intressant att se tre sexåringar bredvid tre tolvåringar. De små blir plötsligt väldigt intresserade av samtalet runt bordet.
    Imorgon ska jag vara barnvakt åt min systerson. Det blir ett äventyr. För honom ;)
    ###
    Se filmen om Lars Epstein här.

    → 10:57 PM, Apr 1
  • Höll på att dumpa #blogg100

    Patrik Qvist in action i Frihamnen.

    Idag har jag träffat mannen som gör den där gatukonsten av plastmuggar som du kanske sett vid Slussen, Observatorielunden eller på sociala medier.
    Han heter Patrik Qvist och är en trevlig man.
    Jag har ju jobbat idag igen, efter sex dagars ledighet.
    Det var jobbigt.
    Jag kanske borde lyssna mer på Patrik och lyda hans uppmaning "Du får ledigt idag".

    ###

    OBS! Se den här filmen. Det som händer efter K är så jävla fint. (Foto och redigering: Alltid lika eminenta Sanna Källdén)

    ###

    Jag tänkte nästan skita i att blogga idag förresten. Bara lägga ner #blogg100. Men så bet jag ihop.

    ###

    På äktenskapsfronten är det lite frostig stämning sedan jag bokat upp mig precis hela helgen. Men så är det ibland. Ge och ta och ta igen, som jag brukar skoja.
    → 10:44 PM, Mar 31
  • Har köpt ringar på new age-laddad aforismbutik och blivit drabbad #blogg100

    @ Turinge
    Jag och Helene har köpt ringar. Butiken heter Mångfaldens hus och ligger i en tegelkåk i Turinge i östra Sörmland.
    Det är en av de märkligaste butiker jag någonsin varit i. Två våningar (och typ åtta rum) fulla av nytryckta plåtskyltar med aforismer i stil med "Life is short, eat dessert first" och "God created man first, then he got a better idea" men även snuskigare saker som "My  belongs to daddy" och "Mom's hotel – always Open".
    What lamps!
    Utöver plåtskyltar dignade affären av kuddar med pastelliga broderier och fransar, kristaller, ljusstakar, lampetter,  buddhafigurer och maaaaaaassor av doftljus. Allt placerat på nyproducerade hyllor och skåp som tillverkats för att se vintage ut.
    Kort sagt: Ett paradis för en viss typ av inredningsmänniskor.
    Jag är inte en sådan inredningsmänniska men kunde inte låta bli att förundras. Att denna stora butik kan gå runt. Sjukt ju.
    Vi stannade till på väg hem från vår lilla minisemester i krokarna och när vi nu stod där bland alla pryttlar blev det som det blev: Jag och Helene köpte ringar.
    De är gjorda av någon slags sten och skimrar i blankt svart.
    Priset? 25 kronor styck. 
    Fantastiskt!

    Oh la la!

    ###

    Upplevelsen i den där butiken var så stark (jättestark) att vi knallat runt här hemma och försökt komma på egna aforismer. Det har gått sådär. På inrådan från min hustru har jag koncentrerat mig på samlevnadstemat (hon har verkligen gått igång på den här äktenskapsgrejen och det är ju underbart).

    Nummer 1.

    "Att leva tillsammans är duoförutsägbart".

    Va va hajjar ni!? Duo, som i två + förutsägbart eller du + oförutsägbart. Mångbottnat. Starkt.


    Jag tänker att den finns på en skylt som ligger bredvid den där med Hppiness is...

    Nummer 2.

    "Tall eller ebenholts, ett sant äktenskap känns inte igen på träslaget utan på att det växer".

    Tack för idag, slut för idag. Mer blir det inte. Nu måste jag nämligen gå och kräkas lite i munnen.

    PS Det allra värsta är att jag på allvar försökt komma på bra aforismer hela eftermiddagen. Jag förstår plötsligt Henrik Hill.


    → 9:22 PM, Mar 30
  • Äktenskapet som sagt #blogg100

    Till min stora glädje läste min hustru gårdagens inlägg. "Så du ska bli äktenskapsbloggare. Du är knäpp". Typ så sa hon.
    Ett gott betyg!
    Det övertygade mig att hålla fast vid det här med samlivstemat.
    Det har varit mycket sådant idag, på ett bra sätt. Vi har tagit två dagar ledigt för att förlänga påskhelgen och idag drog vi iväg till Södertälje och gjorde Tom Tits med ungarna. Det var över förväntan. Och mycket lättare än jag trodde. Det är ju alltid ett jävla sjå att få alla ut genom dörren samtidigt och det är ju inte säkert att man möts av jublande entusiasm bara för att man anstränger sig och "gör något kul för ungarna" som det heter.
    Det var inget jubel idag heller men alla hade kul när vi väl var där.
    Ett tips till alla andra med familj som känner ett mått av stress när det är dags för familjeutflykt: Sänk ribban i ditt eget huvud.
    Tänk inte "vi ställer klockan så vi kommer iväg tidigt och kan vara igång vid 11". Tänk istället att det är rimligt att vara där till klockan 14. Då blir det ändå ett par timmar innan det stänger och i ärligheten namn är det inget av barnen som orkar mer.

    Ett annat tips. Teama upp med den andra vuxna. Försök att sänka ribban ihop. Det blir bättre då.
    Okej, det om det. Det bästa med Tom Tits var att det var lite folk. Ingen kö till aktiviteter, ingen kö till maten, ingen kö till toaletter. Alla med barn vet vilken glädje detta innebär.
    Det är så eftertraktat med nöjesparker utan köer att det skulle gå att starta en helt utan attraktioner så länge det är garanterat köfritt. I kid you not.

    ###

    I övrigt har jag kikat in på Google+ idag. Jo det är säkert!
    Jag läste ett inlägg av @svartling där, en techbloggare, som jag gillade. Han har testat typ alla nya prylar som finns och skrev en grej om Apple Watch som är det första jag läser om den som får mig att vilja ha en. Diktafonen som omvandlar dina röstmemon till text! Det är ju inte klockan i sig utan en app såklart men enligt denna @svartling ska funktionen vara så bra via klockan att det går att pratanteckna korrekt trots att du befinner dig i trafikbrus.
    Det skulle jag gärna testa.

    ###

    Dagens tripp har också inneburit en detour till Nykvarn.
    Åker ni dit någon gång kan jag tipsa om Goggos pizzeria. En trevlig liten gul träkåk alldeles vid stationen som är som en pizzeria ska vara. Och Goggos. Bara namnet är ju värt ett besök.

    → 9:17 PM, Mar 29
  • Äggrullning och McDonalds sjukt långsamma kaffe #blogg100


    Att fira påsk med mina föräldrar innebär tävling i äggrullning. En traditionsenlig sysselsättning som härstammar från min farfar och farmor (som själva fick den någonstans ifrån).

    Äggrullning går till så här:

    1. Måla ägg. Helst tre var.

    2. Bygg en äggramp. Ett tips är att använda en takpanna av tegel, slå ihop en av trä alternativt konstruera något smart av en petflaska eller så.

    3. Välj bana. Antingen ute i en slänt eller inne på valfritt golv. Ta bort alla mattor.

    4. Sätt igång och rulla. Allt går ut på att krocka de andras ägg. När man blivit av med alla tre är man ute. Den som har flest ägg när man bestämmer att det är slut har vunnit. Äldst börjar.

    5. Obs. Spetsen ska vara åt vänster.

    Det finns lite fler specialgrejer och sådär men för att få kläm på dem krävs mångårig träning.
    Jag målade ett skitbra ägg i år. Ett riktigt killer-ägg, dessvärre gav jag bort det till min hustru så det var hon som fick uppleva det, genom att ta två av mina.

    (Kolla in filmen för att se det ondaste av de onda äggen)

    [youtube [www.youtube.com/watch](https://www.youtube.com/watch?v=hYVYSxwWNoQ])

    ###

    På väg hem stannar vi på McDonalds utanför Strängnäs. Varje gång blir jag lika irriterad på att det går så sjukt långsamt att få kaffe.Deras system för kaffe är så långt från fast food.
    Trots att man beställer två små svarta kaffe tvingas personalen göra en i taget från vad jag tippar är marknadens långsammaste kaffemaskin.

    Och vet ni vad. Jag tror allt är mycket uttänkt. Kaffemaskinen måste vara personalens inbyggda rast. Att få en beställning på två latte och en brygg är ju som att få en halvtimmes fikapaus.

    Själv står man på andra sidan kassan och svär över varför de inte kör samma koncept med kaffet som med läskeblask. självtagning alltså.

    Men nej, det lär inte hända.
    → 10:36 PM, Mar 27
← Newer Posts Page 3 of 9 Older Posts →
  • RSS
  • JSON Feed