Stop: andreas bear home.
Feels Like Heaven
Hanging outside a venue waiting for a hardcore show with some straight edge band like it’s back in the 90’s again.
On stage tonight:
• Lost Faith (short video from the gig here
• Gear
I like going to these all ages shows even though I’m way older than the majority of the crowd.
Good jeans
Första dagen efter American Eagles great jeans/genes-reklam ökade bolagets aktievärde med 25 procent enligt marknadschefen som intervjuas här i Mixed Signals.
Robin Swift
Jag håller på att läsa Babel av RF Kuang. Välskrivet, välresearchat, en spännande historia och som en röd tråd genom allt löper språkets magiska kraft. Så varför tycker jag inte om den? Kanske är det fööör bra? Fööör välslipat och därför ointressant?
Supernova
Live: ”Text me when you get home”.
Blå band
Det är en tidsresa. Första bandet, Suitcase Nuke, ser ut som Convicted Truth à la -95. Tonåringar överallt. Många med kryss på tassarna. Straight edge är onekligen tillbaka. Som det står på något av bandens merch här: ”Straight edge is cool again.”
Rödbetor
I ugnen på en plåt. 225 grader. Bruten feta. Lite vitt vin. Sorbet efteråt. Mobland. Till en början svårt att definiera. Är det på skoj, försöker det vara tungt utan att lyckas? Det vinglar vidare på underhållande sätt. Minns när Madonna gifte sig med Guy Ritchie. Johannes Anyuru pratade om beatpoesi häromdagen. När jag läste litteraturvetenskap hade jag en klasskamrat som drömde om att bara få ägna sig åt beatförfattarna. Jag tror hon senare blev musikproducent.
Rice bowl
Lyssnade på senaste Lägg ut från Expressen. Halva på väg till jobbet och halva på väg hem hit till Teatern där jag står och väntar på hämtmat. Inget fastnade utöver att Påven gillar journalistik.
Journal
Skrev några sidor. Köpte en penna och en ny likadan skrivbok. Skrev några sidor till. Det lättar.
Halv sju en söndag
Jag vaknar tidigt. Läser en intervju med Sean Penn i The New Yorker, den dyker upp i mitt flöde. Den var inte värd att lägga tid på. Förvånansvärt ointressant.
Vad har jag mer läst, reportaget om nya Kvartal i Journalisten. Det var mer intressant. Har ju lite koll på det gänget eftersom vi delat lokal fram tills helt nyligen.
Om det fanns en svensk branschsajt som var mer nördig än de som finns idag hade jag kunnat betala för att läsa den.
Bokklubben
Det är något av det bästa jag gjort på senare år, starta en bokklubb med en nära vän. Han är en skrivande person och vi pratat mycket om det, hur boken vi läser har skrivits och varför. Väcker den frågor, vidgar den perspektiven, förgyller den tillvaron? Samtalet kretsar har boken som utgångspunkt men flyger fritt. Det är tankeutvidgande och relationsbyggande. Varje gång ses vi på ett nytt ställe. Nästa adress är inte bestämt. Boken vi ska läsa härnäst börjar jag på ikväll, eller imorgon. Jag vill läsa den på papper.
Jag kände en welsh corgi en gång. Det förtar inte min känsla att det är en av världens larvigaste hundraser.
Alefen – världens svåraste bok?
Har precis läst ut: Alefen av Jorge Luis Borges. Den mest litterära (som i referenstät och berättarhistorisk) bok jag läst på länge. Kanske någonsin. Jag tyckte inte om att läsa den, varken språket eller berättelsernas innehåll lockade mig. Men förmodligen skulle intrycket vara ett annat om jag ägnat den mer tid och mer koncentration. Det blir intressant att prata om den i bokklubben.
Den kom på 1940- talet och jag är nyfiken på hur den mottogs då, full av mystik och övernaturligheter kopplade till världsreligionerna och och lokala skrönor.
Lars Noréns dagböcker
Älskar att läsa detta. Är nu på 2005-2012.
”Där bilarnas inre är våta av tårar.”
Berättar värdelösa grejer ur livet
Klas Östergrens nya har alldeles för många ord. Lade den åt sidan och skruvade upp en hylla vid symaskinen. Käkade gröt till lunch. Gick till gymmet.
Idag lärde jag ett nytt ord av att läsa skönlitteratur: oblomoveri, förmågan att slösa bort sitt liv trots goda förutsättningar vad gäller bildning och idéer.